"Jag har aldrig företrätt Hells Angels"

Med stora steg och andan i halsen tar han två trappsteg i taget. Mikael Abrahamsson är alltid ute i sista sekunden. Vi kliver in på advokatkontoret, ett kontor som är allt annat än glamouröst.

Tusentals sidor förundersökningar. Ytterst få av Mikael Abrahamssons fall är gängrelaterade.

Tusentals sidor förundersökningar. Ytterst få av Mikael Abrahamssons fall är gängrelaterade.

Foto: Åsa Hanell

NORRKÖPING2015-03-25 07:00

– Jag är sällan här, jag trivs som bäst när jag är i rätten. Det är inget flådigt kontor, men det ligger bra till. Går fort att köra hit hemifrån och på gångavstånd till polishuset.

På skrivbordet, avlastningsytor och i kartonger travade på golvet ligger förundersökningsmaterial i röda mappar. En bråkdel har kopplingar till det som kallas gängkriminalitet. Ännu färre har någon anknytning till Hells Angels.

– Det ska bli skönt att reda ut det här med "HA-advokat", det skrivs ju bara om en bråkdel av alla åtal och rättegångar och då när det är något som kittlar, som MC-klubbar, Hells Angels eller andra gäng, säger Mikael Abrahamsson.

Av de 400-500 ärenden som han driver per år är kanske ett, eller två ärenden kopplade till Hells Angels. Inget av de kommande fallen som ligger i travar på skrivbordet har kopplingar till kriminella gäng. Dessutom blir det fel redan när det pratas om att företräda gäng – oavsett vilka.

– Jag kan bara företräda en privatperson, inte en organisation. Det spelar ingen roll om personen är medlem i en golfklubb, Hells Angels eller vilket yrke man har.

När Mikael Abrahamsson för första gången åtog sig att företräda en person som hade kopplingar till det som kom att kallas kriminellt MC-gäng, hade han ingen aning om att mannen var president i Top Side och vad det innebar.

– Jag hade ju åkt förbi deras lokal i Åby många gånger och inte gjort andra reflektioner än att där låg en MC-klubb. Och MC-klubbar finns det många av.

Han kom att företräda ytterligare en medlem, Top Side blev hangarounds till Hells Angels och så småningom blev de en egen Hells Angels-avdelning. Enskilda personer från HA har sedan dess fortsatt att anlita Mikael Abrahamsson.

Han företräder dock inte bara medlemmar som tillhör HA, utan även personer som är med i Wolfpack, BC, Red & White Crew, M16 och X-team på nationell nivå. Endast ungefär 25 procent av samtliga fall han åtar sig är lokala.

Rädd är han aldrig. Eller nästan aldrig. Inte för gäng.

– Jag har gjort klart för dem från början, liksom jag gör för alla mina klienter, att jag inte tar emot svarta pengar, mutor, presenter, tar en fika, köper snus till någon i häktet, går på krogen eller har någon som helst kontakt utanför arbetet. De vet vad som gäller och förhåller sig till det. Jag står inte i skuld till någon, säger Mikael Abrahamsson.

De två gånger han faktiskt har varit rädd har handlat om helt andra saker.

Han och familjen blev stalkad, vilket han upplevde som fruktansvärt obehagligt, vid ett annat tillfälle blev han nerslagen av en klient utanför polishuset. Både gångerna har det rört sig om klienter med psykiska sjukdomar.

– Bakom brottsregister, sjukdomar och diagnoser finns en människa. De kanske inte alltid haft valet att leva ett "Svenssonliv". Mycket av mitt yrke går ut på att hitta människan bakom stämningsansökan och åtalet.

Det är inte människan som begår brottet i de här fallen, det är sjukdomen, säger Mikael Abrahamsson.

Man får inte heller vara rädd för att gå in i en nerspydd fyllecell, att vara advokat är inte ett glamouröst jobb. Och Mikael Abrahamsson har en erfarenhet som han ser som en stor tillgång i sitt arbete.

– Sex somrar jobbade jag på "Stormen", akutintaget på psyket, det var oerhört nyttigt.

Läkare var ett alternativ han funderade på att utbilda sig till, men det var tv-serien Kaz, som handlar om en man som under tiden han satt i fängelset läste till advokat, som fick honom att vilja bli det.

Att han skulle följa i sin fars fotspår och bli poliskommissarie ville han inte. 1988 blev han som nyexaminerad headhuntad till en advokatbyrå i Stockholm, då med inriktning mot affärsjuridik, straff- och processrätt. När han så några år senare återvände till Norrköping var staden för liten för att vara specialiserad i och han började ta sig an andra brottsmål. Nu får byrån långt fler förfrågning än man kan åta sig.

– Jag jobbar uppemot 80 timmar effektivt i veckan och det är ohållbart i längden. Nu har vi anställt en biträdande jurist som kommer att minska vår arbetsbörda, säger Mikael Abrahamsson.

Men det är inte så att han har något emot att jobba hårt. Tvärtom. Han tar emot studiebesök från juristutbildningar, håller kurser i hur man använder Ipad i brottmål, han är it-ansvarig på byrån och har utvecklat det interna systemet. Bland annat har han byggt den digitala kalender som styr hans dagar. I den synkas alla uppdrag direkt.

– Jag kan på sekunden se när vår sekreterare bokat in åtaganden och hon kan direkt se när jag gör ändringar. Det är hon som är navet i vår verksamhet. Hon är ovärderlig för oss, säger Mikael Abrahamsson.

Kanske skulle han också behöva en mat- och sovklocka. I alla fall sovandet blir det för lite av.

– Igår skickade jag in en överklagan strax efter midnatt, tusentals sidor förundersökningar ska läsas igenom och dessutom älskar jag att läsa skönlitterärt – det blir också tusentals sidor. Fast just nu läser jag kvantfysik på nätterna. Det är inte ofta jag behöver läsa om en rad, men kvantfysiken gör att jag måste fokusera. Det blir ett sätt att hålla undan allt annat, säger Mikael Abrahamsson.

Advokat

Advokat är en titel skyddad i lag. Bara den som har antagits som ledamot av Advokatsamfundet får kalla sig advokat.

För att bli advokat ska du först genomgå cirka fem års juridisk utbildning och ta juristexamen vid universitet. Därefter krävs minst tre års praktisk kvalificerad verksamhet, antingen genom tjänstgöring som biträdande jurist vid en advokatbyrå eller vid en egen juridisk byrå.

Källa: advokatsamfundet.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om