<I>Vårruset:</I> Vilket himla väder det var
NORRKÖPINGSå bar det då av igen. I så olika takt som gärna tänkas kan.Och visst lägger man märke till vinnaren, som i år blev elitlöparen Pia Martikainen från Nyköping.Men annars är det ju inte så noga med placeringarna. Inte i Vårruset.
Ena stunden regn, ena stunden sol. Håll med om att deltagarna bjöds på omväxlande väder. Plus en vacker regnbåge. FOTO: JANNE FORSBY
Foto:
Även den placeringen fanns nämligen - av de 8.250 anmälda kom till slut drygt 7.100 till start.
Men bra många var det, och synen av kvinnor vällande fram i den ena vågen på den andra från starten på Ljurafältet - den var mäktig. Det gamla progressiva talesättet att kvinnorna är halva mänskligheten framstod som ett klart understatement.
<b>Envar sin fålla</b>
Här vid starten hade envar sin fålla - springa fort, springa, jogga, lunka, strosa... bara att välja.
Från Dagsbergsfältet sprang man sedan i vanlig ordning vändan ner på stan för att så återvända och gå i mål inne på Centralbadets område.
Där då Pia Martikainen, Nyköping var först i mål i sitt allra första vårrus. Men vunnit damtävlingar har hon gjort flera gånger om, och det här loppet var mest en uppladdning inför ban-SM och halvmaraton-SM längre fram i år .
- Men det var jättekul att vinna här, sa Pia som "kom ikapp" efter tre kilometer och vartefter drog ifrån de tre senaste årens segrarinna Ebba Stenbäck.
<b>Trött Linn</b>
Därmed nog om placeringar. Men trött efteråt var i alla fall Linn Sjöstedt, som sjönk ihop på marken efter målgången:
- Jag har tagit ut allt. Sista biten när det bar uppför var jobbig.
Sedan strömmade ständigt fler in. Plötsligt ser vi en tjej lägga in en raketspurt och forsa förbi ett antal medsystrar. Det digitala tidtagaruret visar då på 44.50, segrarinnan gick visst in på 17.02. Så visst kan man kämpa även på senare stadium av kvällen. Men det fanns ju också de, som mer stapplade än spurtade...
<b>Åttonde gången</b>
Väninnorna Anneli Ritsle-Möller och Maud Dohlar sprang för åttonde gången och tror att de hade nånting på 38 minuter.
- Det var roligt, bara lite blött i starten, söger Anneli. Man springer och pratar med varandra, det är bara trevligt. Sen var det ju en del folk som tittade på också.
Och vädret? Ja, det var omväxlande, det är det minsta man kan säga. Efter en massa regn under dagen kom världens skur lagom till samlingen, och det var både lerigt och blött därpå fältet.
<b>Sicken regnbåge</b>
Men så kom solen fram och en magnifik dubbel regnbåge lyste över uppvärmningen, så intensiv i färgerna som man sällan såg den.
Sedan var det lite till och från. Men det hindrade inte att både en och annan tog sig ett dopp i någon av Centralbadets bassänger efteråt, efter väl förrättat värv.