Val 2002: Orimlig väntan på en operationstid

Väntetiderna ökar hela tiden. Under de senaste två åren har antalet patienter i kö till någon form av behandling ökat med 16 procent i Östergötland.
- Det är orimliga väntetider, säger landstingsdirektören Arne Johansson.
Han bedömer att det skulle behövas ytterligare 700 starroperationer per år under en treårsperiod och 200 höft- och knäledsoperationer fram till mars 2003 för att få väntetiderna under kontroll.
- Det är i alla fall ett första steg för att börja minska väntetiderna, säger han. Och jag tror det är nödvändigt.

Extra pengar
Arne Johansson och avtalsgruppen för hälso- och sjukvård har just lagt fram ett förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden. Förslaget innebär att klinikerna på Universitetssjukhuset och Vrinnevisjukhuset ska få 5 000 kronor för varje starroperation utöver de operationer som redan är avtalade. Och dessutom 500 kronor för varje person mindre i kön. För höft- och knäledsoperationer får klinikerna 55 000 kronor per operation och 10 000 kronor för varje person som försvinner från kön.
Det här förslaget skulle kosta landstinget 5 500 000 kronor extra i år, 7 500 000 för 2003 och 3 500 000 för 2004.
- Vi har ju valfrihet, säger Arne Johansson. Om någon får tid för operation utanför det egna länet måste Östergötlands landsting ändå betala. Och då blir det billigare att köpa operationerna av det egna landstinget.
Arne Johansson hoppas att politikerna i Hälso- och sjukvårdsnämnden ska säga ja till förslaget.
- Det som händer annars är att alltfler patienter kommer att söka sig utanför länet för operation.

Privata alternativ
Som patient kan man även söka sig till privata kliniker förutsatt att kliniken har avtal med något landsting.
- Stockholms landsting har till exempel avtal med flera privata vårdgivare, säger Arne Johansson. Det står var och en fritt att söka sig dit.
Den som har råd att betala sin operation själv kan alltid få hjälp snabbare. Tidigare har patienter kunnat köpa sig förbi sjukhuskön i Östergötland. En kvinna i Linköping betalade själv för sin operation på Universitetssjukhuset och fick då gå före kön. Enligt alla ansvariga, både politiker och tjänstemän, var det ett misstag som inte ska kunna upprepas.
I slutändan är det de folkvalda politikerna som bestämmer hur sjukvården ska se ut i Östergötland. De politiker som väljs nu på söndag. När Folkbladet frågade företrädarna för de olika politiska partierna i landstinget vilket de själva tyckte var det största problemet med sjukvården i länet, svarade de flesta av dem just de långa väntetiderna.

Så svarar politikerna på tre frågor om situationen inom landstinget:

1. Vad tycker du själv är största problemet med vården i Östergötland?

2. Vad vill ditt parti göra åt det?

3. Vad ska bli annorlunda den kommande mandatperioden jämfört med tidigare mandatperiod då ditt parti haft makten?

Levi Eckeskog (kd), oppositionsråd och 2:e vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden:
1. Största problemet är tillgängligheten. Det måste bli lättare att få kontakt med vården och att få behandling i rimlig tid, inom tre månader. Bemötandet är också viktigt, att patienten blir lyssnad på och får göra sin egen röst hörd.

2. Vi vill införa en trygghetsgaranti som består av tre delar:
A. En vårdgaranti som innebär att operation/behandling ska ske inom tre månader från den dag då specialistremiss utfärdats.
B. En värdighetsgaranti som säkerställer gott bemötande och god omvårdnad. Patientens rätt till information, utbildning och rätt att göra egna val, rätt till en andra bedömning och rätt att få skydd och respekt för sin personliga integritet är viktiga inslag.

3. Kristdemokraterna kommer tillsammans med övriga borgerliga partier att genomföra en verklig vårdgaranti som bland annat ger patienterna rätt till behandling inom tre månader. Vi kommer att arbeta för en decentraliserad organisation i landstinget. Vidare kommer vi att uppmuntra till en mångfald av vårdgivare för att klara dagens och framtidens sjukvård. Det är också nödvändigt att tillskapa ett samarbete över myndighetsgränser för att ge aktiv vård och rehabilitering istället för att lämna de sjukskrivna utan hjälp och stöd för att bli friska.

Marie Morell (m), oppositionsråd:
1. Största problemet är alla som inte får vård i tid utan måste vänta i långa vårdköer. Många behöver vara sjukskrivna i väntan på behandling och det kostar en massa onödiga pengar. Ett annat stort problem är att personalen är allt för pressad och inte kan påverka sin vardag så mycket.
För att unga människor ska vilja jobba inom vården måste man ändra på arbetssätt och tillåta fler arbetsgivare än landstinget.

2. För att minska köerna vill vi dels införa en vårdgaranti som ger alla rätt till vård inom tre månader. För att den ska fungera måste vi samtidigt öppna upp för fler vårdgivare.
Det innebär mer konkurrens. Eller så kanske man väljer att driva verksamheten själva i egen regi. Vi tror att det finns massor av idéer hos personalen som skulle kunna tas tillvara på ett bättre sätt.

3. Om vi får majoritet den kommande mandatperioden ska köerna bli kortare, människor ska få vård snabbare. Mer valfrihet att välja sin läkare, sköterska, sjukgymnast och så vidare. Vi kommer att satsa på att hjälpa alla som vill starta eget att göra det. Vi kommer att öka mångfalden av arbetsgivare inom vården. Vi kommer även att försöka öka samverkan mellan sjukvården och försäkringskassan så att alla de pengar som satsas på att vi ska bli friskare används på ett mycket bättre sätt än i dag. Införandet av en vårdgaranti är en av de viktigaste åtgärderna för att korta väntetiderna.

Gunnar Asserhed (fp), gruppledare:
1. Att primärvården på grund av läkarbristen får allt svårare att klara sitt stora åtagande. Allmänläkarna börjar nu i ökad takt lämna primärvården på samma sätt som i slutet av 1980-talet. De återstående läkarna får en allt svårare och tyngre arbetssituation. Samtidigt blir primärvården allt svårare att nå för patienterna. Hyrläkareländet fortsätter och ökar till mycket höga kostnader och en allt mera opersonlig vård med sämre kontinuitet.

2. Folkpartiet vill göra en ny husläkarsatsning i Östergötland. Vi vill att alla östgötar ska få möjlighet att välja en egen husläkare. Det behövs en husläkare per 1 500 invånare för att göra vården mänskligare för både patienter och personal. Folkpartiet visade 1992-1995 hur detta kan göras i praktiken. Mellan 1992 och 1995 kunde, med stöd i husläkarreformen, 80 nya läkare rekryteras till primärvården i Östergötland.
Det nuvarande centralistiska arbetssättet nöter ut arbetsglädje, ansvar och lojalitet och måste ersättas med ökad frihet för personalen, decentralisering och utveckling.

3. Landstinget genomgick 1992-1995 en reformering och positiv utveckling i flera avseenden. Husläkarsatsningen, ökad mångfald av vårdgivare, decentralisering med tillkomsten av flera självständiga produktions enheter. En god ekonomi med stora överskott som avsattes till personalens framtida pensioner. En vårdgaranti som gjorde att köerna försvann.
De långa väntetiderna inom vården kan kortas med:
? en husläkarsatsning och
? en vårdgaranti som innebär att patienten med stöd av en patientombudsman, efter 3 månaders väntan, får vård av annan vårdgivare på landstingets bekostnad om han/ hon vill ha det.

Sven Eric Nilsson (c), gruppledare:
1. Största problemet är de många brister som finns när det gäller tillgängligheten till vården. Att det är orimligt långa väntetider till vissa operationer och behandlingar. Att det ofta är svårt att komma i kontakt med sin vårdcentral. Att det saknas personal på många håll i vården. Att så många av landstingets anställda är långtidssjukskrivna och behöver vård själva.

2. Centerpartiet vill införa en vårdgaranti. Med en ny regering efter valet kommer en nationell vårdgaranti att införa

<I>Val 2002:</I> Orimlig väntan på en operationstid