Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<I>Skärblacka runt</I> Leif ser fram mot ljuset till våren

SKÄRBLACKA
De cirka 20 deltidsbrandmännen i Skärblacka-kåren har litet extra mycket att göra just nu. Eftersom de saknar ett antal kamrater får de ha jour oftare än de ska.
- Det är tungt för deltidsbrandkårer i hela landet att få personal, säger platschef Leif Edquist.
Biskop Martin Lind ska komma på visitation. Besöket blir i september.
Intresset för den nygamla fiskeklubben i Vånga var större än initiativtagarna vågat hoppas på.

Till sommaren slutar Leif Edquist på brandkåren i Blacka efter 32 år. Redan nu finns vakanser i kåren. "Det är inte helt lätt att fylla dem", säger han.
FOTO: TITTI OLOVSSON

Till sommaren slutar Leif Edquist på brandkåren i Blacka efter 32 år. Redan nu finns vakanser i kåren. "Det är inte helt lätt att fylla dem", säger han. FOTO: TITTI OLOVSSON

Foto:

Norrköping2003-01-29 00:00
Leif Edquist har varit deltidsbrandman i 32 år snart. Så nu kan det räcka, har han bestämt. Därför slutar han i maj.
- Man är jour var tredje vecka året om, säger han. Det ska bli skönt med litet ledigt.
Just nu kommer dock jouren tätare för deltidskårens medlemmar, eftersom det finns vakanser.
- När heltidskårerna söker folk får de massor av svar. Men för deltidskårerna är det svårare. Hela 63 procent av landets deltidskårer har svårt att få ny personal vid vakanser.

<b>Svårt lämna arbetet</b>
Leif tror att arbetet kan vara en orsak. Dels kan det vara svårt att gå ifrån jobbet på en gång när larmet går - och det är ett måste. Från det att larmet går och till brandbilen lämnar stationen ska det bara gå fem minuter.
Ett annat skäl kan vara att båda parter i familjen yrkesarbetar i dag, tror Leif. Då kan extrajobbet ta för mycket tid från familjen.
- Människor värnar om sin fritid i dag.
Att bo i närheten, kunna gå ifrån jobbet och att det fungerar med familjen, kanske ändå inte räcker. Att orka med fysiskt är självklart ett viktigt krav.

<b>God fysik</b>
- För att komma i fråga som deltidsbrandman måste man ha viss styrka och uthållighet, berättar Leif. Man måste orka att gå på ett gångband med 25 kilos packning.
Den som blir antagen som brandman får genomgå utbildning. Först en introduktionsutbildning på två veckor. Därefter deltar man i en femveckors-utbildning vid någon av Räddningsverkets anläggningar i landet.
Deltidsbrandkåren i Skärblacka gör 70 - 100 utryckningar varje år. För 2002 är siffran 92. Av dessa var 56 stora larm, 15 små larm - insatser där det räcker med fem man - och 21 teknisk service.
- Teknisk service kan t ex röra sig om något mindre som hänt på ett företag, ett mindre spill till exempel.
Förutom bränder rycker deltidskåren ut på olyckor, men också om det skulle ske utsläpp av olja eller liknande.

<b>Intresse för sportfiske</b>
Minns ni Lars-Åke Carlsson och Krister Hernström som ville väcka liv i Vånga fiskeklubb? Vi kan rapportera att det lyckades över förväntan. Vånga Sportfiskeklubb, som det nya namnet lyder, har nu drygt 40 medlemmar och initiativtagarna är mycket nöjda.
- Det blev mycket större uppslutning än vi hade räknat med, säger Lars-Åke Carlsson. Vi tänkte att om det kommer 20 så är det jättebra.
Det blev dubbelt upp alltså, och klubben har redan hunnit med att ordna två tävlingar med cirka 25 deltagare. Närmast på programmet står att delta i pimpel-DM den 9 februari med ett eller två lag.
- Det är inte helt spikat att vi åker, men vi hoppas på det, säger Lars-Åke, som är ordförande i interimsstyrelsen.
Klubbens årsmöte ska hållas snart, då kommer en ordinarie styrelse att väljas.

<b>Biskopsvisit</b>
I september får Skärblacka kommundel besök av Martin Lind, biskop i Linköpings stift. Han kommer dock inte bara och hälsar på i största allmänhet, utan gör en visitation. En biskopsvisitation är en omfattande historia, som innebär att biskopen informerar sig om församlingarna på alla sätt, och på alla nivåer. Pastoratets kyrkobyggnader, övriga lokaler, kyrkans föremål, gudstjänstliv och andliga liv i övrigt tas upp i visitationen.
Samtal med personal och kyrkorådsledamöter, är en del av visitationen liksom visitationshögmässa följt av en stämma. På denna för biskopen fram de eventuella förslag till förändringar som han har.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om