Det väntar stora pensionsavgångar inom svensk sjöfart. Fram till och med år 2025 väntas de behöva anställa 2 200 personer, enligt en enkät som branschorganisationen Transportföretagen har gjort.
– Det är en brist som är påtaglig och det kommer att bli ännu tydligare i och med att gods ska gå över från väg till sjöss, säger Amund Lindberg, affärsområdeschef för vintersjöfart på Sjöfartverket.
Amund Lindberg ser flera skäl till att det är svårt att rekrytera. Dels har flera utbildningar lagt ner eller pausats, och det var också lättare förr att låta någon mönstra på som inte hade behörighet. Ett annat skäl är att sjöfarten inte syns längre.
– Du ser inga handelsfartyg i städerna längre. Vi skjuter hamnarna och den kommersiella sjöfarten bort från städerna. Sjöfarten lever sitt eget liv nu. Det är svårt att vilja ha ett yrke du inte ser, säger han.
Som ett sätt att få allmänheten, och särskilt gymnasieungdomar och studenter, att få upp ögonen för sjöfart gör isbrytarna Frej, Ymer och Ale ett antal stopp runt om i Sverige. När allmänheten välkomnades till Frej i Norrköping för några veckor sen var det inte mindre än 2 050 personer som tog chansen att komma ombord. De är uppenbart att det finns ett stort intresse för dessa bjässar till fartyg. Isbrytaren Oden är statens största fartyg medan Frej ligger i klassen under. Hon är 105 m lång, 24 m bred och tar knäcken även på tuffare isar med sin vikt på 9 500 ton.
– Tyngden behövs för att bryta is. Det är när fartyget når en viss hastighet, tillsammans med tyngden, som isen bryts, berättar Amund Lindberg.
Uppe på bryggan är vi 25 meter ovanför vattenytan. Höjden behövs för att man lättare ska kunna överblicka issituationen och komma ovanför dimman som ofta ligger tät över isen.
– Är det klart väder ser vi lätt fyra, fem landmil.
Amund Lindberg betonar vilket viktigt uppdrag personalen på isbrytarna gör när de vintertid ser till att hålla hela Bottniska Viken och Vänern öppen för trafik. 90 procent av både vår import och export kommer med sjöfart och utan isbrytarna skulle svensk industri inte fungera.
– Säkerställer vi inte sjöfarten kan vi fundera på hur vi ska säkra AB Sveriges intäkter, det är faktiskt det uppdrag vi har att fylla, säger han.
Men vad tycker de som arbetar på isbrytaren om jobbet? Befälhavaren Lars-Bertil Gustafsson har tid med en pratstund.
– Det är trevligt. Här kör vi två- eller fyraveckorspass med motsvarande ledighet sen, säger han.
De långa arbetspassen vintertid på isbrytaren gör att de får ihop så mycket semester att de kan vara lediga hela sommarhalvåret.
– Det kan ju låta helt fantastiskt att kunna var ledig halva året, men när du jobbar så är du verkligen borta. Så då har du lite att ta ikapp.
Hur går det att kombinera med familjeliv till exempel?
– I de flesta fall så fungerar det bra, men det är klart det ställer lite krav på den som är på hemmaplan. Min fru får dra ett större lass när jag är borta, men samtidigt när jag var hemma och barnen var små så var det jag som tog all vabb, det var ingen diskussion.
Vad skulle du säga för att sälja in yrket till unga?
– Ja, argumentet som gällde för 50 år sen: "För att se världen", det funkar ju inte längre.
– Men det är varierande arbetsplats och det finns mycket olika typer av sjöfart man kan jobba med.