I ett vitt partytält i Knäppingsborg har en irländsk värdshusinteriör byggts upp på scenen. Där flockas byborna kring en mystisk ung man – Christy Mahon. Fulla av beundran hör de på berättelsen om hur han har slagit ihjäl sin egen far.
– Det är en farsbetonad historia om en människa som blir en idol – när ljuset är på och när det släcks. Christy går från att vara en grabb med tunghäfta, nerpressad av sin far, men växer av folks beundran. Han blir en poet och hjälte, säger regissören John Hedman och fortsätter:
– Jag gillar de grovhuggna figurerna – men vi har fått bråka med texten som kände lite träig.
Han berättar att de har strukit i manuset och lagt till musik som förstärker karaktärerna. På scenen finns ett fyramannaband med gitarr, cello och slagverk.
– Musik hör till sommarteater. Låtarna har irländsk feeling och vi har valt dem ihop. Det är Waits och Dylan, som vi gillar, men också några irländska dängor som vi har gjort om lite, säger John Hedman som har skrivit låttexterna.
Läs hela artikeln i papperstidningen.