<I>Rast & Vila:</I> En halv timme i andante

På så sätt är dom som vanligt folk. Bara det att alla är högtidsklädda. De rör sig med obesvärad vana i frack respektive lång svart klänning. Och inte är det någon som pratar jobb, inte nu.
- Det gick OK, inget mer att säga om det, säger Thomas Hall, inte nu i pausen, det blir efteråt i så fall. Men vi är sociala, det är mycket annat att prata om.
Det är paus i konserten på De Geerhallen. Alla verkar ha samlats högst upp i huset, till personalens fikarum. Där möter en tung kaffedoft. Och ett livligt pladdrande.
Några slänger sig över ett par schackspel och vill uppenbarligen inte prata alls. Ett ishockeyspel står framme utan att det verkar locka någon.
- Det är mest efteråt, när vi stannar kvar en stund och baren öppnar, då kan någon börja spela på det.
Prat och skratt, något instrument har fått följa med in hit, det ser mycket festligt ut. Den blanka mässingen i några blåsinstrument och så allt det där svartvita.
Det här är den del av jobbet där det alltid är fest, kanske med särskild nervspänning?
- Nja, om man inte ska ha ett solo tror jag inte man är nervös, säger Sonja Vrieze, det handlar mer om koncentration.
Det är också därför det blir en mer avspänd samvaro efter konserten säger dom, men ändå, dagen efter är det Linköping som gäller och tankarna finns där.
Tätt ihop i en soffa sitter fyra unga tjejer, Sonja Vrieze, Pernilla Carlzon, Ulrika Mårtensson och Anna-Klara Reuterhäll. Bakom sig har de Mozart, strax är det dags för nästa stycke.
- Men det är bara kul, att spela Sjostakoitj är jätteroligt, säger Ulrika, men det tror jag alla tycker.
Det ser ut som om det är lite grupperingar i fikarummet. "Några är vikarier och inte så bekanta än, så vi håller kanske ihop för det. Så kan man se att stråkarna är lite för sig och en del andra som arbetar särskilt ihop."
Håkan Jonsell och Anders Dahlstedt spelar något som måste kallas snabbschack. De varken hör eller ser något annat.
En veteran berättar att han spelat 33.000 partier sedan 1965.
Här finns ett skåp för allas muggar, med namn på.
Så ringer det och rummet töms. Närmast gäller Sibelius. Koncentrationen kopplas på igen.

<I>Rast & Vila:</I> En halv timme i andante

NORRKÖPINGDet är trångt och, faktiskt, ganska hög ljudnivå. Den här rasten handlar inte om att vila öronen i alla fall. Det handlar om att hinna ta sig en fika, en bit godis kanske, att byta några ord med varandra. Om ungarna, om det där bilköpet, om värken i axeln, om hur dagen varit.

NORRKÖPING
Det är trångt och, faktiskt, ganska hög ljudnivå. Den här rasten handlar inte om att vila öronen i alla fall. Det handlar om att hinna ta sig en fika, en bit godis kanske, att byta några ord med varandra. Om ungarna, om det där bilköpet, om värken i axeln, om hur dagen varit.