Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Inte tjuvåkning - utan ett helt annat problem

Rätt så många resenärer på buss och spårvagn låter bli att stämpla sina kort.
På sina håll finns därför misstankar om, att kommunen och Östgötatrafiken här rentav går miste om miljonbelopp.
Inget vet exakt besked. Men, närmare besett, verkar det ändå inte vara så mycket tjuvåkning som det handlar om.

NORRKÖPING2003-11-15 06:00
Låtom oss emellertid börja från början, och lämna den spännande upplösningen på mysteriet till slutet av artikeln.
En uppbragt veteranförare ringer oss om tjuvåkningen:
- Kommunen och Östgötatrafiken förlorar miljoner på det här, säger han. Men vi har order om att inte bråka med passagerarna.
Från sin förarplats ser han, hur många som inte stämplar sina kort efter att ha stigit på. Och vad som gör tjuvåkning möjligt, det är då "Norrköpingssystemet" - med påstigning genom flera dörrar, och med stämpelapparater vid de olika entréerna.
- I Linköping hade de det här systemet, fortsätter vår sagesman som vill vara anonym.
- Men där såg de ju på statistiken, att det inte fungerade. Så de slutade ju med det, i Linköping måste nu alla gå in genom framdörren.

Norrköpingssystemet
Det var kommunalråden Kjell Norberg och Jan-Olov Johnson, som i slutet av 90-talet gick i bräschen för "Norrköpings-systemet". (Det var i samband med taxesänkningen "tio för de stora, fem för de små". Den sänkningen övergavs dock häromåret, efter att inte ha resulterat i den förväntade resandeökningen.)
Eftersom det här systemet bygger på förtroende krävs ju då också kontroller. Enligt vår sagesman har dock dessa blivit färre.
Ulf Perfors, ordförande för Kommunals sektion 23, som organiserar buss- och spårvagnsförarna i Norrköping, håller med om att många passagerare inte stämplar in sig.

Svårt att ingripa
- Och det kan ju vara svårt för föraren att ingripa, särskilt om det sker längst bak i en 29 meter lång spårvagn.
Hur många det kan röra sig om tycker Perfors är mycket svårt att uppskatta. Motvilligt säger han, att det kanske kan röra sig om 10 procent. Han bekräftar också att kontrollerna har dragits ner.
- Jag har intrycket att Östgötatrafiken prioriterar järnvägspendeln, där det också varit mer stökigt, säger han.
Men, lägger han till, enligt hans uppfattning handlar det inte så mycket om tjuvåkning. Utan om resenärer, som ändå redan har betalt sin resa. Som har periodkort, eller - som så många ungdomar - skolkort. Eller värdekort, och som när de bytt från ena linjen till det andra "nöjer" sig med att ha stämplat för den första resan.
Vad de då försummar, det är att registrera sig som resande. Men deras betalning gäller ju fortfarande, och därför är det då heller inte så många som åker fast i kontrollerna.
Enligt driftchefen Staffan Johansson på Östgötatrafiken kontrollerades i september i Norrköping 4.205 resenärer, varav bara sju fick kontrollavgift. För augusti var siffran 1.546 kontrollerade, av vilka fyra åkte fast. I juni 2778, och bara sju av dem tjuvåkte.
Ur detta drar Staffan Johansson slutsatsen, att tjuvåkningen inte är något större problem.
Problemet är i stället ett annat. För om nu rätt många resenärer inte registrerar sig, då får ju Östgötatrafiken felaktiga siffror.

Ett mörkertal
- Det finns ett mörkertal, säger Staffan Johansson. Ibland får vi klagomål på att det är fullt på vissa tåg, men enligt vår statistik är det då inte alls fullt. Det viktigaste för resenärerna är ju att få sittplats, inte att stämpla. De har ju ändå redan betalt.
Det blir en underrapportering, som i sin tur kan leda till sämre beslutsunderlag. Vilket då kan få sin betydelse, när det till exempel blir fråga om att dra ner på den ena eller andra linjen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!