Förra veckan rapporterade Folkbladet om att hälften av sjätteklassarna i kommunen inte kan simma. Man räknas som simkunnig om man kan simma 200 meter, varav 50 meter ryggsim. Siffrorna var dock preliminära eftersom alla skolor inte rapporterat in. Nu har alla gjort det, och då ökade simkunnigheten till 85 procent.
– Förklaringen, om man fortfarande tycker att det är lågt, är att det finns många nyanlända barn i kommunen. Har de aldrig varit vid vatten så är det så klart svårt att lära sig, säger Håkan Karlsson, sakkunnig på utbildningskontoret.
Hur det sett ut tidigare år vet han inte, eftersom mätinstrumentet är nytt. Men gruppen nyanlända har utmärkt sig även tidigare och kommunen har därför under flera år erbjudit kompletterande simundervisning för denna grupp tre eftermiddagar i veckan.
– Det är ett samarbete med NKK. Men de har inte tid att ta emot alla som det är nu. Det har blivit ett större tryck bara den senaste terminen, säger Håkan Karlsson.
De flesta skolor erbjuder så kallat "uppföljningssim" där läraren går in med förstärkande insatser för de som inte kan simma i sexan. För de klasser som inte får plats på Centralbadet, rekommenderar kommunen skolorna att ta med sig eleverna till simhallarna i Skärblacka eller Åby.
– En del tycker att det är bra, andra tycker det tar för lång tid, säger Håkan Karlsson.
Alla kommunens elever i årskurs två får simundervisning under lektionstid. Utöver det erbjuds nyanlända extra simundervisning under lektionstid. Målet är att alla ska kunna simma i årskurs sex, helst redan nästa termin.
– Det är viktigt att kunna simma för sin egen säkerhet. Men också för att man inte får betyg i idrott om man inte kan simma i årskurs sex, säger Håkan Karlsson.
Även föräldrarnas inställning påverkar i vissa fall simkunnigheten, menar han.
– Det finns de föräldrar som tycker att deras barn kan simma och inte alls tycker att de behöver någon vidare simundervisning. Men när de kommer till badhuset kan de inte alls simma, säger Håkan Karlsson.
011-200 417