Inte ett öre extra
NORRKÖPINGInte ett öre mer till nästa år. Löneökningar, volymökningar och andra kostnadsökningar måste klaras ändå.Det är det kärva beskedet från kommunstyrelsen till Norrköpings kommunala nämnder inför 2004. Beslutet om de preliminära budgetramarna togs av majoriteten s+v igår eftermiddag.Det innebär en kostnadsminskning på 4-5 procent, ca 150 miljoner kronor. Omräknat i skattehöjning motsvarar det ungefär en krona.
På sensommaren ska nämnderna berätta hur de ska bära sig åt för att klara av prutningen.
Samtidigt blir det om inte tvärstopp så återhållsamhet när det gäller byggen och andra investeringar. I det närmaste en halvering, lyder budskapet från kommunledningen.
Några riktlinjer har kommunstyrelsen gett redan nu:
- Det är viktigt att våra resurser riktas till de minsta barnen i förskolan, står det bl a i budgetramarna.
Att minska ohälsan bland personalen är också ett prioriterat mål. Därför vill man satsa på cheferna för att öka medvetenheten om betydelsen av ökat inflytrande för de anställda.
<b>Färre skolbarn</b>
Att det kan bli många smärtsamma skolbeslut som måste tas är tveklöst. Minns Simonstorp, Kvarsebo och Klockaretorpet.
Orsaken till att skolan blir ett av de mest utsatta områdena är att det sker stora förskjutningar mellan de olika åldersgrupperna.
I åldersgruppen 6 till 12 år minskar antalet barn från 10 700 i år till 10 300 nästa år och 9 900 år 2005. Dvs 800 skolplatser "för mycket".
Samtidigt som det blir färre barn i den lägsta skolåldern ökar antalet på högstadiet och gymnasiet.
Även om antalet skolungdomar totalt sett blir någorlunda lika de kommande åren så sker alltså en förskjutning mot de dyrare gymnasieplatserna.
Dessutom ligger skollokalerna på "fel" plats. Man kan inte sprida ut gymnasieplatserna till de nuvarande lågstadieskolorna.
<b>För många lågstadier</b>
Hur det slutligen ser ut med alla rockader är för tidigt att säga. De stadsdelar som kanske kan klara sig utan minskningar av lågstadieskolor är Kvillinge, Öster-Lindö och Centrum, om man ser till befolkningsprognoserna. Men också detta är spekulationer.
Att några lågstadieskolor måste försvinna är ingen alltför pessimistisk gissning.
Det gamla systemet med basvärden, dvs ett belopp per barn, gäller inte längre. Nu ska man se till behoven.
Som lök på laxen har barn- och ungdomsnämnden ett sparkrav på ca tio miljoner från årets verksamhet. Det blir inget lätt budgetarbete för den nämnden.
Det blir det heller inte för gymnasienämnden som har ett "gammalt" sparkrav på ca tio miljoner som man just nu jobbar med. Dessutom får man ett par hundra nya gymnasieelever att ta hand om p g a befolkningsförändringen.
<b>Fler gamla</b>
Vård- och omsorgsnämnden som bland annat ansvarar för de äldsta kommuninvånarnas väl och ve har också en svår uppgift framför sig.
Dels har man "gamla" sparkrav i årets budget på 17 miljoner kronor. Dels ökar antalet äldre över 85 år de kommande åren avsevärt. Fram till 2006 beräknas ökningen bli 16,8 procent, 480 personer, i den äldsta åldersgruppen.
Resultatet ska år 2004 sluta på 0 kronor, kostnader och intäkter ska alltså ta ut varandra.
Moderaterna har sedan tidigare velat lägga mer av budgetbeslutet på kommunstyrelsen. Nu blir det ändå nämnderna som får tala om var kostnadssänkningarna ska ske.
Räkna med en ny ekonomisk debatt i kommunfullmäktige den 18 juni.
Så jobbar vi med nyheter