Inte en lugn stund för Juno Gylander

Igår berättade Folkbladet om Asdae som inte fick den hjälp hon behövde för att ta sig ur ett äktenskap med hot och våld. Under tolv år misshandlades och trakasserades hon utan att få något stöd varken från myndigheter, sin egen syriskortodoxa kyrka eller släktingar.
- Det hon beskrev har jag hört från många andra kvinnor i samma situation. De får inte den direkta hjälp som de ofta behöver från samhället, säger Juno Gylander, projektledare på Sensus studiecentrum i Norrköping och konsult till personskyddsgruppen hos söderortspolisen i Stockholm.
Under fyra år har hon arbetat med invandrarkvinnor och vid flera tillfällen kommit i kontakt med unga och gamla kvinnor som har problem med en patriarkalisk hemmiljö. Hon är starkt kritisk till samhällets insatser för invandrarkvinnor som behöver hjälp.

Ofattbart stort steg
- Steget att vända sig till en myndighet är så ofattbart stort för de här kvinnorna och är ofta ett regelbrott. Genom sin handling bryter de inte bara kontakten med det fåtal som de inte kommer överens med utan med alla släktingar, förklarar hon men betonar att det bara är en liten del av de invandrare som bor i Sverige som behandlar sina döttrar på det här viset.
Problemet idag är bland annat att dessa kvinnor inte får den omedelbara hjälp som de behöver. När en kvinna kommer till någon myndighet för att söka hjälp behövs omedelbara insatser förklarar Juno Gylander.
- Idag fungerar det inte så och det framgick bland annat i Asdaes fall. Flera gånger sökte hon hjälp men inget hände förrän hennes man bet av örat på hennes bror.
- Jag har hört från flickor att de inte alltid blir tagna på allvar hos polisen men det behöver inte vara polisens fel, fortsätter hon.
Storstäderna har redan arbetat länge med detta problem och har ett försprång. I Stockholm finns en personskyddsgrupp som under en längre tid arbetat med invandrarkvinnor. Kritiken som framförts mot myndigheterna i Norrköping tycker Juno Gylander att man ska skjuta till politisk nivå.
- Idag är det sagt att kommunerna själva ska sköta det här men inga resurser ges för att man ska kunna börja arbeta. Det är politikerna som bär ansvaret, säger hon frustrerat.

Utveckla systmet
I första hand anser hon att systemet behöver ändras och utvecklas. Alla inom till exempel polisen borde informeras och utbildas i hanteringen av flickor med tvärkulturella problem.
- Men arbetet med de kvinnorna som redan har problem är egentligen bara konstgjord andning. Vi måste gå till roten av problemet. De familjer som kommer från andra länder har inte förstått de svenska lagarna och vårt sätt att behandla döttrar och kvinnor, konstaterar hon.

Bra planer
Juno Gylander förespråkar ett samarbete mellan olika myndigheter, föreningar och invandrare som redan är insatta i det Svenska systemet. Hon medverkade i kommunens utredningsgrupp och anser att bra planer har tagits fram men resurser saknas och måste tillsättas av politiker så att arbetet så snabbt som möjligt kan komma igång.
- Mona Sahlin borde stå vid sitt ord att kommunerna ska ta hand om detta, men ekonomiska medel måste dessutom tillföras för att få det genomförbart. Men som det är idag är det lätt att många inte får den hjälp de behöver, konstaterar Juno Gylander.

Polisen: Vi behöver mer utbildning

NORRKÖPING
- Polisens arbete har kanske varit problematiskt tidigare men de fall som vi haft de senaste året har gett oss stora kunskaper och värdefulla kontakter, säger Anne Asp, chef på våldsroteln hos polisen i Norrköping om kritiken.

Ärenden som rör relationsproblem har hög prioritet på våldsroteln i Norrköping. Kritiken att alla kvinnor inte tas på allvar känner inte Anne Aspigen.
- Finns det inte bevis och ord står mot ord så kan det vara svårt att få det till åtal och då kan jag förstå att kvinnorna kanske känner sig missförstådda och besvikna.
Men alla fall granskas av en åklagare som avgöra om det går att åtala, förklarar hon.
Arbetet med invandrarkvinnor och främst relationsproblem är under utveckling.
Under hösten har flera utbildningar och föreläsningar som rör relationsproblem hållits. Men mer utbildning behövs anser Anne Asp.
- Det är ibland vissa tolkningsproblem. Ord och utryck på annat språk kan få en helt annan betydelse på svenska och det är ett problem. Ord och uttryck kan ha olika betydelse beroende på kultur, förklarar hon.

Annorlunda förr
När Göran Pettersson var chef för spaningsroteln för några år sedan var situationen annorlunda.
- Vi hade väldigt svårt att ordentligt förstå det här i början, förstå vad det handlade om. Det är ju skilda kulturer helt och hållet, berättar han och förklarar att det är svåra frågor för alla myndigheter men att kunskaperna hela tiden ökar i takt med erfarenhet.
Relationsärenden där en annan kultur är inblandad ökar och Anne Asp tror att det bland annat beror på att kvinnorna idag på ett nytt sätt vågar ta steget och anmäla.

Fadime
- Jag tror att Fadime-fallet har fått fler att våga mer, säger hon men anser också att arbetet för fäderna är oerhört viktigt.
- Vi måste skapa någon form av grupp utanför polismyndigheten som arbetar med de här männen och får dem att förstå att de inte gör rätt.. Vi måste även ta hand om och hjälpa de här männen så att de inte upprepar sina brott, säger hon och förklarar att det är en balansgång att anpassa utbildningen samtidigt som alla ärenden måste utredas.