Ingen skitsak för båtfolk

Nu närmar sig allvaret för båtfolket. Om ett år är det förbjudet att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar. En skitsak tycker många. Men inte Lotta Lanne.

Dick Larsson på Alvarbåtar får svara på många frågor och bygga om båtar inför nästa års utsläppsförbud. Här med sin far, båtbyggarlegendaren Alvar Larsson. Foto: Arne Lindh

Dick Larsson på Alvarbåtar får svara på många frågor och bygga om båtar inför nästa års utsläppsförbud. Här med sin far, båtbyggarlegendaren Alvar Larsson. Foto: Arne Lindh

Foto:

Norrköping2014-04-24 14:25

Det är hög tid att göra något för de som har en båt med toalett ombord. Första april nästa år blir det förbjudet att tömma ut kiss och bajs på svenskt vatten. Ungefär 100 000 fritidsbåtar har en toalett ombord, antingen med utsläpp rakt ut i havet eller med en hålltank där kiss och bajs förvaras tills det kan släppas ut en bit ut till havs.

Många båtägare tycker att de nya reglerna är onödiga. Det vi båtägare släpper ut är så lite att det inte ens är mätbart i miljön, menar de.

Lotta Lanne är natur- och miljöengagerad skribent. Hon har bl a skrivit böcker om kompostering och hon skriver idag i Svenska kryssarklubbens tidning På kryss. Gärna om miljöfrågor. Lotta håller med om att effekterna av ett tömningsförbud inte betyder mycket för miljön.

­– Det handlar om så lite näringstillförsel. Men för mig är det framför allt en estetisk fråga. Det är äckligt att släppa ut toaavfall i havet.

Ett naturligt kretslopp är en hjärtesak för Lotta Lanne, som själv är seglare och båtägare. För henne handlar det om personligt ansvar att var och en ska ta hand om sitt för att minska avfallsmängderna. Därför tömmer man inte sin skit i havet.

Lotta och hennes man köpte ny segelbåt förra året, en Linjett 32. Deras båt är redan ombyggd på det sätt som myndigheterna nu vill att alla båtar ska bli. Den har kvar sin toatank, men med möjlighet till tömning vid en tömningsstation i land. Just nu finns det ca 200 sådana stationer, men det behövs ungefär 400 till. Utbyggnad pågår.

Men Lotta tänker inte använda toaletten annat än i nödfall eller kanske när det är gäster ombord.

­– Vi kör med hink, det är så mycket enklare, säger hon. Och helst tömmer hon hinken i något buskage på land. Där gör näringen nytta, till havs bidrar den bara till övergödningen.

Lotta planerar att plasta igenom de hål i båtskrovet som har med toaletten att göra:

– Ju färre hål man har i båten ju säkrare är det.

Efterhand som båtägarna vaknar upp till den nya verkligheten blir det en del göra för båtfixare som Dick Larsson på Alvarbåtar.

– Det är framför allt många som har frågor kring det här, men också en hel del ombyggnader så att tankarna kan tömmas via en däcksgenomföring, säger Dick Larsson.

Det är en ombyggnad som är enkel att göra, men räkna med att det kostar 6-7000 kronor.

Båtfolkets val

Alternativ till vattentoa ombord efter den 1 april 2015:

Komposttoa: urin avskiljs i dunk som töms. Det fasta delen förmultnar och töms i land.

Förbränningstoa: bränner avfallet till aska som kan slängas i soporna.

Bärbar toa: kemtoa, typ Portapotti, som töms i land.

Biopåsar: hink och biologiskt nedbrytbara plastpåsar (som till hushållskompost).

Potta eller hink: det är tillåtet att tömma en hink överbord. Faktiskt.

För den som vill veta mer, kolla www.pakryss.se. Där finns flera artiklar skrivna av Lotta Lanne.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om