Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Inga gatukorsningar på nya Söderleden

Idel planskilda korsningar på Söderleden mellan Kneippen-rondellen och E22. Så ser planerna för framtiden ut.
Därtill ska Söderleden ju breddas hela den vägen, från dagens 11 meter till 16,5 - och bli fyrfilig.
Detta och annat framgår av Vägverkets förstudie om Söderleden, som nu är ute på remiss.

Här i korsningen mellan Söderleden och Hagebygatan smäller det titt som tätt - trots att det är ljusreglerat. Köer uppstår i högtrafik. Här ska det bli planskilda körbanor. Rondellplanerna har övergetts. Troligen kommer man att gräva ner Söderleden. FOTO: NICLAS SANDBERG.

Här i korsningen mellan Söderleden och Hagebygatan smäller det titt som tätt - trots att det är ljusreglerat. Köer uppstår i högtrafik. Här ska det bli planskilda körbanor. Rondellplanerna har övergetts. Troligen kommer man att gräva ner Söderleden. FOTO: NICLAS SANDBERG.

Foto:

NORRKÖPING2004-03-16 06:00
<B>Jan Nordström</B>
Vägverket är väghållare för Söderleden, i dess egenskap av anslutning mellan E22 och gamla E4. Men den är ju också en viktig led lokalt och därför även kommunens sak. Vägverket och kommunen har tidigare tecknat avtal om att bidra med 50 milj kr var till utbyggnaden.
Själva inledningen på projektet, det väldiga rondellbygget i korsningen med Skarphagsleden, lär väl inte ha förbigått någon. Och detta är då bara början.
Utbyggnaden har blivit nödvändig genom att trafiken ökat så kraftigt, sedan Söderleden öppnades 1985. Idag kör 20-22.000 fordon per dygn mellan Kneippenrondellen och Hagebygatan, och 14.000 fordon per dygn mellan Hagebygatan och E22. Med det anses kapacitetstaket vara nått.

Trafiken ökar
Men trafiken väntas öka än mer framöver, och särskilt då lastbilstrafiken - i varje fall om kommunens planer på Norrköping som ett transportcentrum går i lås. Och därtill finns ju ambitionen att föra över genomfartstrafik från Kungsgatan till just Söderleden.

Långa köer
Men då måste Söderleden bli mer framkomlig än den är idag, då ju köerna kan vara nog så länga både morgon och kväll. Den allmänna målsättningen är nu att bygga om Söderleden till en "stadsmotorväg".
Den signalreglerade korsningen med Skarphagsleden är alltså snart ett minne blott, men en ännu värre propp är ju den likaså signalreglerade korsningen med Hagebygatan. Där stoppas trafiken upp på båda lederna.
Här ska framöver bli en planskild korsning, där olika utformningar har diskuterats. Tidigare idéer om rondell har övergivits, en sådan skulle ändå bli otillräcklig på tio års tid. Avsikten är nu i stället att sänka ner Söderleden ytterligare på platsen, för att klara planskildheten.

Olika alternativ
Också för Söderledens övriga korsningar planeras åtgärder. För trafikplats Vilbergen tittar man på olika alternativ med ombyggda ramper, medan anslutningen till E22 ska byggas ut med ny avfart från Söderleden och rondell på E22. Dagsbergsvägens nuvarande anslutning till E22 kommer då att kunna slås igen.
Men därutöver ska alltså Söderleden breddas med 5,5 meter till 16,5 meter och få två körfiler i vardera riktningen samt mitträcke. Det blir visserligen aningen trångt, men passagen under broarna tillåter inte större bredd.
Med de här åtgärderna ska man, bedöms det, kunna få ner omkörnings- och mötesolyckorna så gott som helt.
I Vägverkets förstudie görs en inventering av Söderleden och dess omgivningar - boende, kulturmiljöer, naturmiljöer. Vrinneviskogen glöms naturligtvis inte bort, men också sådant som den lilla björkhagen mellan Ektorp och Vilbergen tas med. Där växer grova björkar, floran är artrik och en mindre våtmark finns.
Inom området finns faktiskt också en fornlämning inregistrerad, en troligen förhistorisk boplatslämning i anslutning till Hagebygatan.

En barriär
Där den redan nu går något nedsänkt fungerar Söderleden idag som ett slags barriär mellan stadens inre och yttre delar. På andra sidan leden blir sedan mer av förortskaraktär.
På lite sikt är dock Norrköpings kommuns ambition, att både Hagebygatan och Skarphagsleden även längre ut ska vara "stadsmässiga" och ha att ett varierat innehåll. Men då måste Söderledens egenskap av barriär motverkas. För det krävs dels de planfria korsningarna, dels fler passager för separata gång- och cykelvägar.
Att framkomligheten på Söderleden kommer att förbättras av de kostsamma åtgärderna kan väl tas för givet. Däremot verkar det bli svårare att nå en annan av målsättningarna, nämligen att minska utsläpp och buller.

För mycket buller
Redan idag överskrids på vissa håll längs Söderleden riktvärdena för buller för en del boende. Därtill måste man nu, som en följd av breddningen, avlägsna en del av de upphöjningar som uppförts som bullervallar på sidorna. Sluttningarna kommer därför att bli flackare, en del träd och buskage kommer att försvinna.
Hur man sedan ska kompensera det bortfallet tycks, i varje fall av Vägverkets förstudie att döma, fortfarande vara ett olöst problem.

Första steget
För Vägverket är förstudien första steget i planerings- och projekteringsprocessen. Den är nu alltså ute på remiss, och tillgänglig för allmänheten i kommunhuset Rosen.
Nästa steg i processen blir att göra upp arbetsplaner. Vad gäller Norrköpings kommun kan sedan en del detaljplaner behöva ändras, när nu mer mark ska tas i anspråk.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!