Fristående skolor har redan tagit många elever från de kommunala skolorna vilket har resulterat i att många klassrum står tomma i de kommunala skolorna.
Barn- och ungdomskontoret betalar därför alldeles för mycket pengar i hyra för sina lokaler. Det är därför kommunen nu ser över de kommunala grundskolornas lokalanvändning. (Se faktaruta).
Rektor Kristina Nilsson förstår tanken att man måste effektivisera.
- Men då måste man göra en bra analys och se hur det här verkligen gynnar våra barn, säger hon.
Byter till friskolaKristina Nilsson, liksom andra på de hotade skolorna, befarar att förändringen skulle kunna leda till att ännu fler elever byter till friskolor.
- Vi hade önskat att fler elever valde vår skola, säger rektorn.
För De Geerskolan har den senaste tiden redan tappat en hel del elever till framförallt Erlaskolan.
Närheten viktigastRektorn ser närheten till skolan som det viktigaste för barnen i de yngre åldrarna. Om den försvinner är risken stor att skolan kommer att tappa ännu fler elever. Det här bekräftas även av föräldrarna Markus Meriala, pappa till Jesper Lundberg-Meriala och Jessica Pettersson, mamma till 6-åriga Jonathan, som bor mitt i stan precis vid skolan.
Den föreslagna förändringen skulle innebära att barnen får betydligt längre skolväg, till Gustaf Adolf eller ännu längre till Ljuraskolan.
- Vi vill att vår son går kvar på De Geer men flyttas skolan så kommer vi göra ett aktivt skolval och titta på alla alternativ, säger Markus Meriala som tror att det lutar åt någon friskola.
Splittrade grupperJessica Pettersson vill inte ens tänka tanken.
- Vi kommer att kämpa hårt för att De Geerskolan får vara kvar. Vi är så nöjda med både lärare och tryggheten här, säger hon.
Förutom att skolvägen blir längre så är föräldrarna rädda för att klasserna kommer att splittras.
- Så kan man inte bara göra med små barn. Gruppen måste hålla ihop, säger rektor Kristina Nilsson till föräldrarna.
