- I det friska vattenakvariet ser vi exempel på blåstång, som vi hittat från en välmående del av Östersjön och som är en viktig ingrediens för att sjön ska må bra, för blåstång är något av sjöns barnkammare, där många arter lever. Och att blåstången kommit tillbaka i Östersjön på vissa ställen, är ändå ett positivt friskhetstecken, för i blåstången lägger fisken sin rom och förvarar sina yngel.
Stendött
- Men det sjuka vattnet har vi tagit upp från cirka 80 meters djup, där bottenskiktet är stendött, efter att ha påverkats av bland annat kraftig övergödning. Och så ser cirka 30 procent av Östersjöns botten ut idag.
Men är övergödningen ända problemet?
- Nej, men det är en stor del, eftersom man har kommit fram till att övergödningen från jordbruket svarar för 50 procent av kväveläckaget till Östersjön medan avlopp och utsläpp från trafiken står för resten.
Fel signaler
Vad kan man göra för att ändra situationen?
- Vi tycker att regeringen och politikerna har stor skuld till Östersjöns problem, genom att ge fel signaler till lantbrukarna, genom att man tagit bort skatten på handelsgödsel. Därmed subventionerar man handelsgödsel och då blir det ju lätt så att bönderna använder handelsgödsel för mycket.
- Dessutom är det ju så att SMHI menar att skyfallen, som tar med sig kvävet ut i havet kommer att bli vanligare i framtiden. Så det är hög tid för regeringen att försöka bromsa användandet av handelsgödsel.
- Om man sedan samtidigt återställer våtmarker och även färdigställer nya våtmarker som suger upp näringen innan den hamnar i vattnet, så är mycket vunnet även där.
- Sedan kan vi alla göra egna insatser för att rädda Östersjön, via så enkla saker som exempelvis att köpa mer kravmärkt mat, äta mer ekologiskt, ställa bilen och cykla mera, se till att avloppsreningen fungerar som den ska och köra utombordare på alkylatbensin och bionedbrytbar olja.
Slätbaken sämst
Varför har inte Bråviken drabbats lika hårt som Slätbaken av övergödning och problem med vattenmiljön?
- Det tror jag beror på att Bråviken har mer strömmande vatten än Slätbaken och att den cirkulationen är värdefull för Bråvikens vattenmiljö.
- Slätbaken däremot, är mer isolerad och därmed stannar föroreningarna kvar i vattnet. Här kan jag tillägga att sjön Yxningen,. en bit in från Slätbaken, har en mycket bra vattenmiljö och det kan bland annat bero på att det lär vara en mycket djup sjö och därmed stått emot övergödningsproblemen bättre.
Hur är dagsläget för torsken i Östersjön?
- För några år sedan var ju torsken på väg att försvinna från Östersjön, men idag är den på väg tillbaka, så här ser vi en klar förbättring. Därför koncentrerar oss vi från Naturskyddsföreningen på problemen med övergödningen och miljögifter av olika slag, bland annat kväveutsläpp från transportfartygen och giftiga ämnen från båtbottenfärger.
Från länsstyrelsen i Linköping anslöt sig Maria Åslund på kajen i Norrköping:
- Vi vet om problemen i Slätbaken, där vattenomsättningen är väldigt låg jämfört med Bråviken, som har en helt annan vattengenomströmning. Detta trots att Bråviken troligen får ta emot mer övergödning än Slätbaken.
- Vi håller på med flera olika projekt för att försöka minska övergödningen och svenska regeringen har anslagit ett antal miljoner kronor i projekt för att bättra havsmiljön i Östersjön. När det gäller Slätbaken jobbar vi på att få till fler våtmarker, färre enskilda avlopp och förbättra vandringsvägar för att fisken ska överleva alltmer.