<I>Folkbladet synar Norrköpings skolor:</I> Studenter med goda utsikter
NORRKÖPINGDe har drömmar, visioner och många idéer. De räds inte rapporter om dålig arbetsmiljö, låg lön, för stora klasser och utbrändhet utan ser möjligheter och har hopp om förbättringar inom skolan i framtiden.
Pia Collin, Per Holmlund Eriksson och Aron Cwifeld går just nu i skolan för att själva kunna arbeta i skolan. De är blivande lärare och ser fram emot sitt kommande yrkesliv. FOTO: ANITA KJELLBERG
Foto:
<B>? Varför valde ni att studera vid lärarutbildningen i Norrköping?</B>
- Jag började på lärarutbildningen i Stockholm, men trivdes inte. Eftersom jag hade hört rykten om utbildningen i Norrköping åkte jag dit och pratade med några studenter. Och jag fastnade. Nytänkandet passar mig.
<b>Kan påverka</b>
Aron Cwifeld kommer från Huddinge och läser på grundskollärarprogrammet med inriktning mot årskurserna fyra till nio och främst då inom ämnena SO och NO. Klasskompisarna Per Holmlund Eriksson och Pia Collin instämmer i orden om att utbildningen i Norrköping är lite annorlunda än på många andra ställen.
- Det är verkligen positivt med det tvärvetenskapliga tänkandet, säger Per Holmlund Eriksson, som är från Linköping.
- Och vi som studenter har stor möjlighet att vara med och påverka utbildningen, säger Pia Collin, som bor i Kolmården.
<B>? Men att bli lärare? När det pratas så mycket om hårda arbetsvillkor, låga löner, jobbiga barn och så vidare. Varför vill ni det?</B>
- Jag har arbetat lite i skolan som vikarie och tycker att det var otroligt roligt. Det är något särskilt när man känner att man får med sig eleverna, säger Per Holmlund Eriksson.
- Redan efter gymnasiet visste jag att jag ville jobba med barn på något sätt så jag provade på det ett tag innan jag sökte hit, säger Aron Cwifeld.
<b>Drömt om att bli lärare</b>
Klasskamraten Pia Collin har också alltid haft drömmen att bli lärare.
- Jag vill jobba med människor. När man gör det är inte den ena dagen lik den andra. Och man får så mycket tillbaka av dem man möter, säger hon.
- Jag tror dessutom att botten är nådd nu och att det är på väg att vända. Speciallärare är på väg tillbaka och skolan har börjat få lite mer pengar igen, säger hon vidare.
Aron Cwifeld säger att han har lite svårt att känna igen bilden av den stökiga högstadieeleven.
- Det är en kick att få stå där och lära eleverna något. Jag tycker ofta att många vill komma fram och prata och så där. Kanske är det också en fördel att vara man inom ett kvinnodominerat yrke, jag vet inte.
<B>? Ja, hur är det egentligen med det - att vara man inom ett yrke som är ganska kvinnodominerat. Hur är fördelningen mellan män och kvinnor på lärarutbildningen?</B>
- Jag vet faktiskt inte. Jag är själv snart utbildad lärare och min flickvän civilingenjör, men det är ingetjag fnderat så mycket över, säger Per Holmlund Eriksson.
- Jag tycker inte man märker så mycket vare sig i skolan eller på praktiken. I den mindre arbetsgrupp jag tillhör här på skolan är jag visserligen den enda killen, säger Aron Cwifeld.
I klassen är männen i minoritet om än inte så markant. Inte på grundskollärarlinjen. Bland förskollärarstudenterna är däremot den övervägande delen kvinnor.
- Tyvärr är det väl så att den man som är mattesnille inte väljer att bli matematiklärare utan i stället någon ingenjörsexamen eller liknande, säger Per Holmlund Eriksson.
Några särskilda kommentarer från omgivningen har de två manliga klasskompisarna inte fått.
<B>? Hur har utbildningen då varit så här långt?</B>
- Det har verkligen varit bra, säger de alla tre och räknar upp sådant som annorlunda examinationsformer, många grupparbeten och intressanta diskussioner som exempel.
- Och så får vi praktik kontinuerligt under åren och inte bara en praktikperiod i slutet av utbildningen. Det är viktigt att komma ut och se verkligheten väldigt tidigt, säger Aron Cwifeld.
- Att få arbeta i små grupper har varit oerhört berikande och också socialt viktigt. Särskilt i början då man var ny, säger Per Holmlund Eriksson.
<B>? Ett och ett halvt år kvar av utbildningen. Förmodligen har en del funderingar över framtiden dykt upp. Var vill ni helst arbeta och blir ni kvar i Norrköping?</B>
- Tyvärr har Norrköping inte något bra rykte när det gäller lönesättningen på skolorna. Men jag vet faktiskt inte, lönen är inte det viktigaste. Men det är klart, om två skolor verkar likvärdiga men den ena erbjuder högre lön är valet kanske inte så svårt, säger Aron Cwifeld.
De båda klasskamraterna instämmer i hans ord.
Aron Cwifeld har ännu inte bestämt sig om han vill arbeta på mellanstadiet eller högstadiet.
- Undervisningsformen på mellanstadiet passar mig bättre, men den intellektuella utmaningen är större på högstadiet, säger han.
Pia Collin vill arbeta med elever i årskurs fyra till sex medan Per Holmlund Eriksson tänker sig en framtid på något högstadium.
Att de får jobb i framtiden är de säkra på.
- I alla fall som arbetsmarknaden ser ut i dag, säger Pia Collin.
Så jobbar vi med nyheter