Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<I>Folkbladet synar Norrköpings skolor:</I> Lärarutbildning på tvären

NORRKÖPING
Att de är stolta över lärarutbildningen i Norrköping märks tydligt. Entusiastiskt berättar de om nytänkande, tvärvetenskapliga studier, olika former av examinationsformer, kontakten med skolorna i Norrköping med omnejd och så vidare. Programstudierektor Britt-Marie Gustafsson och mentorn Kajsa Andersson har funnits med vid lärarutbildningen på Campus Norrköping sedan starten 1997.
- Nybyggarandan finns fortfarande kvar, säger de.

Mentor Kajsa Andersson och programstudierektor Britt-Marie Gustafsson är två av dem som lärarstudenterna möter i sin utbildning vid Campus. De är stolta över den lärarutbildning som de varit med och utvecklat. FOTO: ANITA KJELLBERG

Mentor Kajsa Andersson och programstudierektor Britt-Marie Gustafsson är två av dem som lärarstudenterna möter i sin utbildning vid Campus. De är stolta över den lärarutbildning som de varit med och utvecklat. FOTO: ANITA KJELLBERG

Foto:

Norrköping2002-03-06 00:00
ANNIKA JOHNSSON
Det var alltså 1997 det startade. I alla fall för lärarutbildningen i Norrköping. Då togs de första studenterna in till grundskollärarprogrammet. Sedan dess har en hel del hänt.
De första årskullarna har redan hunnit ta examen. I höstas infördes en nyordning när det gäller utbildningarna för förskollärare, fritidspedagoger och lärare. Då gick grundskollärarprogrammet och barn- och ungdomspedagogiska programmet samman.

<b>Ett program</b>
Numera finns endast ett enda lärarprogram oavsett om man i framtiden vill arbeta med små barn eller stora barn. Första året går alla tillsammans. Sedan väljer studenten inriktning åt förskollärare eller vad han eller hon nu vill bli. Den här nyordningen är likadan över hela Sverige.

<b>Nytänkande</b>
Men annars är lärarutbildningen i Norrköping lite speciell och präglas av nytänkande och lite annorlunda studier och examinationsformer. Det är också det som har lockat dit många av studenterna.
- Jag var med i en arbetsgrupp som arbetade fram riktlinjer för den nya lärarutbildningen i Norrköping. Det var ett spännande arbete, säger Kajsa Andersson.
Hon har en halvtidstjänst vid Campus Norrköpings lärarutbildning. Den andra halvan av sin arbetstid är hon lärare på en grundskola i Norrköping.
- Mentorerna har en mycket viktigt uppgift hos oss och ansvarar för de yrkesrelaterade frågorna i studenternas utbildning, säger Britt-Marie Gustafsson.
- De har en dasfärsk kontakt med skolan vilket är oerhört värdefullt.

<b>Tvärvetenskap</b>
Kurserna vid lärarprogrammet är tematiskt uppbyggda och tvärvetenskapliga.
- Vi läser inte historia 1 och 2 utan tvärvetenskapliga teman där olika ämnen och perspektiv ingår. Vi arbetar undersökande och utforskande, säger Britt-Marie Gustafsson.
Något av hjärtat för studenterna är arbetsgrupperna. Sex till åtta studenter ingår i en grupp och arbetar tillsammans i ungefär ett år.
Studenterna får också verksamhetsförlagda studier, det vill säga praktik, kontinuerligt under utbildningen. Hela skolenheter är knutna till Campus och lärarstudenterna följer ett arbetslag på en skola under ett helt läsår. Denna praktik sker vid flera tillfällen under läsåret och inte enbart som en samlad klump i slutet av lärarutbildningen.

<b>Delaktighet</b>
- Vi har också jobbat mycket med hur vi ska göra studenterna delaktiga i arbetet med exempelvis arbetssätt och arbetsformer, ja, uppbyggnaden av kurser i de olika ämnena, säg-er Kajsa Andersson.
De flesta av de blivande lärarna kommer från ett område nära Norrköping.
- Sedan Norrköping blev utsedd till årets studentstad har intresserade från en större region ringt hit och frågat om utbildningen, säger Britt-Marie Gustafsson, som hoppas att alla platser fylls vid nästa intagning till lärarprogrammet.
-De som har sökt hit stannar. Vi har få avhopp, säger hon.

<b>Ljus arbetsmarknad</b>
Arbetsmarknaden för lärarna ser ljus ut.
-Tyvärr har inte läraryrket så hög status. Och det är tufft att jobba i skolan i dag. Man måste kunna en del. Vi hade en återträff med några före detta lärarstudenter i höstas. Det de önskade att de hade lärt mer om under utbildningen var konflikthantering. De var inte beredda på att detta skulle vara ett vanligt inslag i deras arbete, säger Kajsa Andersson.
- En blivande lärare får inte vara konflikträdd. Får de med sig härifrån att det ingår i läraryrket att hantera konflikter har vi kommit långt. Det finns annars inga färdiga lösningar som vi kan ge, utan studenterna får i sin utbildning jobba med att analysera det de möter när de är ute i verksamhet-en, säger Britt-Marie Gustafsson.
- Vi uppfostrar dem till att vara kritiskt tänkande och ifrågasättande. Förhoppningsvis kan de hantera de utmaningar de ställs inför i sitt uppdrag som lärare och även vara med och förändra, säger hon.
I Bomullsspinneriet, alldeles bredvid Värmekyrkan i Industrilandskapet, sjuder det av liv hela dagarna och stundtals även nattetid. Här samsas ett sjuttiotal anställda och omkring 700 studenter i härliga och spännande före detta fabrikslokaler. Folkbladet har besökt skolan för dem som själva vill arbeta inom skolan framöver, nämligen lärarstudenterna. Reportageserien om Norrköpings skolor fortsätter.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!