Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<I>Folkbladet synar Norrköpings skolor:</I> "Det är annorlunda här ? jag vill inte byta tillbaka"

NORRKÖPING
Larmrapporterna om den svenska skolan har länge avlöst varandra. Lärare orkar inte fortsätta sitt yrke och allt fler elever underkänns. Skolorna slåss om att få elever till sig då det i dag inte är självklart att barnen ska gå på den skola som ligger närmast.
Det varnas för att friskolor slår ut kommunala skolor och skapar en elitskola.
Stämmer dessa rapporter? Hur ser vardagen ut för eleverna i Norrköpings skolor? För lärarna?
Folkbladet tar med dig på en rundtur i några av kommunens skolor under en alldeles vanlig skoldag.
Först ut är Kunskapsskolan. En skola som alla andra, men med lite annorlunda syn på undervisning. Välkommen till skolorna i Norrköping.

Kyckling med ris står på menyn denna dag. Kunskapsskolans elever äter från och med i höstas i det nyöppnade Kunskapsgymnasiets matsal nära Värmekyrkan. FOTO: ANITA KJELLBERG

Kyckling med ris står på menyn denna dag. Kunskapsskolans elever äter från och med i höstas i det nyöppnade Kunskapsgymnasiets matsal nära Värmekyrkan. FOTO: ANITA KJELLBERG

Foto:

Norrköping2002-02-06 00:00
ANNIKA JOHNSSON
Det är lätt att känna sig förvirrad vid ett första möte med Kunskapsskolan. Termer som elevkontor, handledare, loggbok och workshop känns lite främmande. Men för eleverna på Kunskapsskolan är det redan vardag. Skolan har nu funnits i Norrköping i ett och ett halvt år.
- Barnen har verkligen utvecklats under den här tiden, säger skolchef Håkan Wetell.
Kunskapsskolan i Norrköping är en friskola. Den drivs av Kunskapsskolan AB som har skolor på flera orter i Sverige. Det är inte en skola med en särskild religionsinriktning eller annorlunda pedagogik.
Läroplanen följs och eleverna får betyg som vanligt. Det kostar heller ingenting att gå på skolan. Men undervisningen bedrivs lite annorlunda.

<b>Få invandrarbarn</b>
Kunskapsskolan har 340 elever från årskurs sex till nio. Till hösten kommer de att bli 400. 50 procent av eleverna bor i närområdet. Resten har kommit in genom köordningen.
- Tyvärr har vi inte så mycket invandrarbarn här på skolan ännu. Men vi har skickat ut brev till olika invandrarorganisationer för att berätta att vi finns, säger Håkan Wetell.
Det finns en skolsköterska som hyrs in och kurator delar man med Ektorpsskolan

<b>Öppna ytor</b>
En vanlig dag på Kunskapsskolan ser inte ut som i den vanliga kommunala skolan. Varje lärare, som kallas handledare, har ansvar för en grupp på 20 elever. Den gruppen har sitt elevkontor som hem på skolan. Men när de bedriver sina självstudier kan de sitta var som helst i lokalerna.
Det finns en stor öppen yta, redaktionen, mitt i lokalerna. Det finns också mindre studierum samt en plats som kallas tysta rummet. Och så finns den stora föreläsningssalen, arenan.

<b>På egen hand</b>
Skoldagen pågår mellan halv nio och halv tre. Men det finns möjlighet att sitta kvar till halv fem på eftermiddagen och skolan öppnar redan halv åtta på morgonen.
Läroplanen följs alltså mycket noggrant, men sättet att arbeta på är lite annorlunda. Eleverna får göra mycket på egen hand och läraren finns där som handledare och då och då som föreläsare.
- I och med att undervisningen bedrivs på det här sättet lär vi oss lika mycket som eleverna, säger Christine Karmfalk, handledare i årskurs nio.
Genom en personlig inloggning på datorn har eleven tillgång till Kunskapsskolans nätverk. Här finns utförliga instruktioner om varje ämne och vad som ska göras i det. Elevens föräldrar har möjlighet att logga in sig hemifrån för att se vad barnen gör i skolan.

<b>Arbetar i steg</b>
Eleverna jobbar i så kallade steg och vet precis hur många steg man måste ta sig igenom för att få godkänt i ett ämne. Vill någon ha ett högre betyg, som väl godkänd, krävs ytterligare steg.
Vid de olika uppgifter som delas ut i kurser som exempelvis religion får man välja blå, röd eller svart pist. Allt beroende på hur högt man siktar på betygsskalan.

<b>Personlig handledning</b>
Omkring 20 minuter i veckan ägnar läraren åt varje elev i ett personligt handledningssamtal. Tiden varierar lite beroende på elevens behov och utveckling samt ålder.
Det här är ett sätt för lärare och elev att mötas. Men möts gör de annars också. Lärarna finns tillgängliga hela dagarna även om de främst hittas på sina arbetsrum efter klockan halv tre då den obligatoriska skoldagen är slut.
Men arbetsrummen har glasväggar och öppenheten är stor. Det finns heller inget lärarrum utan elever och vuxna tillbringar dagarna tillsammans.

<b>"Ett bra sätt"</b>
-Det är verkligen ett bra sätt att förhindra mobbning. Det finns hela tiden vuxna bland eleverna. Och vi både syns och kan se, säger Håkan Wetell, som själv har sitt kontor vid cafeterian. Med glasväggar förstås.
Klarar då alla elever av den här öppenheten och friheten? Är det inte lätt att smita undan eller glömmas bort?

<b>"Smita undan går inte"</b>
- Det kan nästan vara lättare att gå på Kunskapsskolan än på någon annan skola om man är svag i något ämne. Då vi har en annorlunda undervisning behöver eleven inte känna sig lika utpekad. Har någon särskilda behov kan vi göra upp individuella scheman. Smita undan går inte i och med de personliga handledningssamtalen, säger Christine Karmfalk.
Till våren tar de första niorna sin grundskoleexamen på skolan. De har redan lämnat in sina ansökningar till gymnasieskolan. Några har valt att söka sig till Kunskapsgymnasiet, men andra väljer kommunala skolor.
- Några elever i nian hade icke godkänt i vissa ämnen nu i höstas. Men vi hoppas att alla ska kunna nå godkänt när de slutar i vår, säger Håkan Wetell.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!