En dag på kåken ? del 3: "Man måste stå för vad man säger"

Eva Davidsson har arbetat som vårdare i fyra år.
- Jag har gått på alla nitarna och kommit fram till att om man är rak och står för det man säger går det lättare. Även om sanningen kan göra ont, gäller det att vara ärlig. Ibland när man ska ge ett negativt besked vill man gärna vänta på rätt tillfälle. Men när kommer det? Det kommer ju aldrig.
De intagna är män mellan 18 och 24 år. Alla dömda för våldsbrott. Förutom allt annat det innebär att vara inlåst, drabbas de här unga killarna av sexuell frustration.
- Då pratar vi om det. Ibland kan det blir lite väl mycket, då får man klappa lite på axeln och säga "det där vill inte jag höra".
Som kvinnlig vårdare finns det risk att man blir föremål för den sexuella frustrationen.
- Visst händer det att intagna stöter på kvinnliga vårdare, men då är det lättare om man är äldre. De testar och sedan är det bra. Det är svårare om man är 23 år. Jag ser hur hårt killarna testar när det kommer unga sommarvikarier. Många gånger är det ju skoj också.

Slår inte tjejer
Det finns många fördelar med att vara kvinna.
- Killarna slår gärna inte en tjej. Är de högljudda och jag kliver fram backar de ofta. Kommer det fram en stor, biffig kille som blåser upp sig blir reaktionen istället den omvända. Men det är klart, skulle det väl bli rejält bråk har jag inget att komma med. Kommer jag däremot in i ett tidigare skede har jag klar fördel av att vara tjej.
Både Eva Davidsson och Kenneth Malmén jobbar i östra flygeln. Där finns tre våningar med fem platser på varje. Och det är stängt mellan varje våning.
Sedan finns västra flygeln. Det är tre våningar med tio platser på varje. Där är det öppet mellan de olika våningarna.
- I västra flygeln har de intagna kommit längre i sin rehabilitering, säger Eva Davidsson. De sköter mycket själva. Sedan har vi slussen, där man kan ha frigång och till och med ett jobb på stan. Så det finns tre olika delar på Norrköpingsanstalten.
Många tror att vårdarna på fängelset är fångvaktare.
- Men att vakta är en väldigt liten del av det vi gör. Vi jobbar ju väldigt mycket med motivering. Det är samtal och föräldrakontakter. För även om det är vuxna människor som sitter här, tycker jag det är viktigt att involvera familjen i rehabiliteringen. Jag jobbar mycket med familjekontakt. Allt går så mycket enklare om familjen blir delaktig. Man kan säga att vi pratar, motiverar och dokumenterar. Allt ska ju skrivas ned. De intagna måste ansöka skriftligt om allt de ska göra, till exempel om de vill ha besök.

Mycket ilska
På östra avdelningen går de intagna i skola på dagarna. Det är både grundskole- och gymnasiestudier. Alla måste dessutom gå igenom ett tioveckorsprogram som kallas ART, Aggression Replacement Training.
- Det är ilskekontrollträning.
Många av de intagna har mycket ilska inom sig. De får lära sig att det är ok att bli arg, men att man inte får slå ihjäl någon bara för att man blir ilsken.
- I programmet ingår även sociala färdigheter, som att be om saker. Och moraliskt resonerande. Vi kan till exempel prata runt en situation som att man vet att grannen sätter sig i bilen och är onykter. Ofta har vi färdiga teman vi diskuterar.

Kommer nära
Eftersom avdelningarna är små kommer vårdare och intagna nära varandra.
- Det är bra att vi är en liten grupp. Speciellt när någon intagen blir aggressiv och utåtagerande. Vi försöker umgås på ett vanligt sätt. Sitta och fika eller spela något spel, vanliga saker.
På sommaren är det ingen skola.
- Då försöker vi hitta på andra aktiviteter. Vi har lyckats få hit några fotbollslag som spelat matcher mot de intagna. Det har varit väldigt uppskattat. Och förra veckan hade vi en häst här.
Många av de intagna tycker det går lättare att prata med en kvinnlig vårdare.
- Jag förstår att de har det jobbigt. Men ibland kan jag bli irriterad och tänka att de själva har försatt sig i den här situationen. För det är faktiskt så att om man inte accepterar att man gjort något fel, blir det också svårt att gå vidare.

Information till våra läsare

<I>En dag på kåken ? del 3:</I> "Man måste stå för vad man säger"