Tecknarens ögon
Ove Kindvall, IFK Norrköpings fotbollsstjärna, skjuter mål på Idrottsparken!
Nja, riktigt så detaljerat har inte tecknaren Bernard Handell skrivit som bildtext till den här teckningen.
Men han har skrivit att han gjorde teckningen 1963, och på den tiden hette IFK:s store målskytt Ove Kindvall, innan han försvann till proffslivet i Holland.
På teckningen, som ingår i vår teckningsserie, ser man en spelare med en vit matchtröja med en stjärna på, som just skjuter bollen mot målet. Och i det öppna läget blev det oftast en balja, när Ove Kindvall kom loss.
Så här skriver Bernard Handell på 1970-talet om den här teckningen i sin bok "Norrköping - Min stad".
"På söndagarna när arbetshjulen i fabrikerna stod stilla, lägrade sig friden över Skvallertorget, - såvida det inte var match i "Parken".
Då vällde en ström av människor (läs män) fram nere från Kungsgatan, över Skvallertorget och vidare upp mot väster, - och spårvagnarna var så fullpackade, att några fick hänga halvvägs utanför.
När hejaropen uppe från Idrottsparken, hade tystnat och söndagsstillheten åter inträtt, gick en del av fotbollspubliken till Wahlbecks konditori vid Kungsgatan och inhandlade söndagstårtan medan andra tog vägen ner till Nordstjärnan, för att fira segern eller söka tröst för nederlaget med en krogsväng.
Om nu människorna, precis som jag, som bodde i den här miljön vid Skvallertorget, var gladare eller lyckligare än de som exempelvis idag bor i Navestad, är väl snarast en retorisk fråga. Särskilt med tanke på hur det alltid sett ut på det här jordklotet.
Att jag var gladare är sant, - men det hade nog mest med åldern att göra, - för bostaden var inte särskilt komfortabel.
Nu är Wahlbecks konditori borta - och för den delen alla andra konditorier också - och nutidens människor vet förmodligen inte vad en krogsväng var för något."
Han lägger också till följande angående Skvallertorget:
"På den här tiden gick eller cyklade människor, om man nu inte tog spårvagnen som då trafikerade Kungsgatan och som var en utmärkt förbindelse mellan de norra och västra stadsdelarna.
Varför försvann den?
På morgnarna vid middagstid och efter arbetets slut var det en ström av människor som korsade torget på väg till eller från sina arbeten i textilfabrikerna.
Då hände ibland det märkliga att människorna stannade upp ett tag på torget och pratade med varandra, - och säkert skvallrade man också lite. Det är nog många små och stora nyheter, som förmedlats vid detta historiska lilla torg."