I S:t Johannes klingar den gamla orgeln som ny
Igår var det lite extra högtidligt i S:t Johannes kyrka.Med kyrkorgeln nyrenoverad, och därtill uppdaterad. Med sina 3.500 pipor klingande den nu åter ut över kyrkorummet.
Den mäktiga orgeln nyrenoverad och invigningsklar. Glada miner för orgelbyggaren Karl Nelson likaväl som för diplomorganisten Mark Falsjö. Foto: Andreas Skogh (011-200 462) redaktion@folkbladet.se
Foto:
Bakom ytan döljer sig sedan det väldiga maskineriet, motordrivet och numera även datoriserat, som sammantaget ger den oförlikneligt mäktiga klangen.
När Folkbladet får sig en titt träffar vi orgelbyggaren Karl Nelson från Lidköping, tillsammans med diplomorganisten Mark Falsjö. Den sistnämnde ska spela invigningskonserten men är också församlingens kontrollant av det färdiga bygget.
Så mycket jobb
3.500 orgelpipor- så många är det - har gjorts rena från smuts, som hunnit lagra sig under de tre årtionden som denna orgel varit igång. Spelbordet har renoverats, motorerna likaså. Utslitna detaljer har bytts ut.
Hur mycket jobb som ligger bakom? Nelson räknar efter.
- Två man, 60 timmar i veckan, i sex månader. I vanliga fall bygger vi orglar. Här har vi lagt ner ungefär lika mycket arbete som på en mellanstor ny orgel.
Mycket kom fram under arbetets gång. Den elektriska motorn, som driver maskineriet, visade sig vara brandfarlig. En tredjedel av elfenbenet i tangenterna måste bytas ut.
Stor orgel
S:t Johannes orgel är, får vi veta, ovanligt stor för en såpass liten kyrka. Större än katedralorglar som i t ex de i Visby eller Skara.
I samband med ombyggnaden har denna orgel också fått ta klivet in i dataåldern. Sedan de 7.000 olika möjliga klangkombinationerna nu lagts in på data kan de inför en konsert förprogrammeras av organisten. Som sedan själv, utan behov av någon medhjälpare, kan reglera övergångarna enbart genom att trycka på en knapp.
Faktiskt så är ju orgeln är ett blåsinstrument, tonerna frambringas med luft från bälgar. Men ett högst speciellt blåsinstrument, spelat med tangenter som det ju är. Och tillika det särklassigt mest mångsidiga instrumentet, fram till sytntheziserns sentida intåg.
Orgeln omfattar stort sett alla de instrument, som finns i en vanlig orkester - och fler därtill. Oboe, traversflöjt, violin, skalmeja etc etc, alla har de sina egna stämmor inom ramen för orgelns kolossala omfång.
Redan romarna
Även om vi främst förknippar orgeln med kyrkor är det likväl, som Falsjö omtalar, bara under en tredjedel av sin långa tillvaro som den återfunnits där. Redan de gamla romarna hade sina orglar, bland annat använda vid gladiatorspelen. Ganska så högljudda måste de då ha varit.
- Det var väl ungefär som på amerikanska hockeymatcher idag, förmodar Falsjö.
Långt fram i tiden fanns ju också orglar på biografer, på teatrar - för att inte tala om alla de små klassrumsorglarna, där så oändligt många psalmer har intonerats.
Utöver allt det andra har orgeln i S:t Johannes nu även omintonerats från sin hittillsvarande mer aggressiva klang, en sådan som var populär på 70-talet. Stilidealen har ändrats och den klangen upplevs numera som lite skrikig. Därför har orgeln nu stämts ner.
Lite av chock
Men ska inte första orgelackordet, när det slås an, kunna få bryta ut över åhörarna med lite av chockverkan? Så att folk rentav hoppar till i kyrkbänkarna.
- Jovisst, säger Falsjö.
- Men, tillägger han, även chocker kan ju få vara vackra.
På invigningskonserten spelade han sedan bl a Louis Vierne, Otto Olsson och Max Reger.
Samt, förstås, Bach. För vad vore orgeln utan Johann Sebastian, denne giganternas gigant?
Så jobbar vi med nyheter