I nöd och lust på Tyska torget

Det finns ett antal öppna platser i stan där det egentligen inte händer så mycket. De är till vardags mest till at gå över eller att ställa bilen på. Torgen har funnits århundrade efter århundrade. Från tid till annan, hur har de förändrats? Säger oss mark och stenar eller väggarna omkring något? Låt oss gå en torgrond och ta med oss något lite från historien. Stans styrande har hållit till vid eget torg i fler sekler. En del kallar det Rådhustorget, men det heter Tyska torget. Namnet är ett gammalt invandrararv. Efter riksdagen 1769 förädlade riddarståndet namnet till Riddarhustorget för ett antal år framåt. Sedan 1734 har det funnits rådhus vid Tyska torget. Där styrdes staden, dömdes och straffades folk. På torget utanför rådhuset stod spöpålen där folk som gjort något galet spöades inför stor allmän publik. Betydligt trevligare underhållningsarter och även kungliga besök har gjort det attraktivt att gå till torget senare under årens lopp.Tempeltorget
Tyska torget var handels- och markandsplats före andra torg. Där såldes produkter från gårdarna runt stan ungefär som det görs idag. Hästfordorna strömmade in torgdagar och torget fylldes med folk, alla katagorier. Särskilda marknader var t ex ullmarknaden och brännvinsmarknaden och då kan man ju tänka sig att det ångade lite på torget och i omgivningarna. Den tidens fria alkoholnormer upphörde 1917 när brattsystemet med motbok infördes. Troligtvis upphörde brännvinsmarknaderna några år innan Gull-Olle fick sin position över torget 1910 och slapp sniffa spritångor. Andra marknader intog torget och från modernare tider minns säkert en del lottornas julmarknader. Tyska torget är ett speciellt torg. Omgivet av flera monumentala byggnader utgör det ett mäktigt stadsrum där folk kan samlas i både nöd och lust. På tiden det begav sig kunde det sägas att torget omgavs av såväl Herrens som Justitias, Mammons och Bacchus tempel. Numera har Justitia och Mammon lokaler i andra delar av stan. Tidens skeenden väcker manifestationer mot bl.a krig och för fred, för mänskliga rättigheter och mot främlingsfientlighet. Under senarre decennier har det blivit alltfler sådana mötestillfällen på torget. Hotfullt
Det slås vakt kring den historiska miljön. Under 1970-talet och kanske även någon gång tidigare föreslogs att Grand Hotel skulle rivas vilket väckte stor oro. Speciellt under det årtiondet förföll hela komplexet. Oseriösa ägare misslyckades. Efter rivning kunde en kontinentalt ispirerad piazza anläggas ned mot Strömmen, menades det. 1981 kom dock en ny ägare till hotellet och en positiv vändning följde. Hotellet räddades och därmed också Tyska torgets historiska miljö. Inför Norrköpings 600-årsjubileum skedde omfattande förändring av torgytan. Den var till ett par år före 1984 en stor sandöken. Där skulle bli en elegant lösning med ett "borggolv" lagt av munksten, helt värdigt torgets centrala rum. 97 000 stenar lades och för den prestationen svarade ett par stensättare som hette Åke Carlssson och Bengt Johansson. Nya Rådstugugatan framför rådhuset och Torggatan framför Hedvigs kyrka sammanlades med torgytan. Torgets kvartersgränser suddades därmed ut. Lite petnoga kan anmärkas att det bryter mot den drygt 300-åriga ruttnätsidén.Torgskulptur
Förstoringen av torgytan skedde utan att torgets ursprungliga rumskaraktär stördes, så alla vara nöjda och glada. Det gäller även placeringen av skulpturen Merkurius, skänkt av stans näringsliv och invigd av kungen den 8 juni 1984. Konstnären Elis Nordh gjorde skulpturen. De nya "paradtorg" som planerades i början av 1980-talet borde döpas om och i framtiden få heta Rådhustorget. Det ville den tidens fullmäktigeordförande Ville Andersson, "kung" Ville, som han ibland kallades när han var som mest i farten före och efter jubileumsåret.
Men namnbytesidén fick han inte genomförd. Mitt i torget finns ett hål avsett för julgran och det markerar den svenska traditionen att dansa ut julen Tjugondagknut. I år skedde detta för 25:e gången.

Information till våra läsare

I nöd och lust på Tyska torget