I lådorna finns minnen som ger kontakt med de gamla

- Det är en relativt ny metod inom demensvården, säger Bertha Ragnarsdóttir, projektledare för det demensnätverk som Äldrecentrum i Östergötland startade för två år sedan. Bakom Äldrecentrum står länets 13 kommuner, i samarbete med universitetet och landstinget.
Totalt deltar 42 undersköterskor och vårdbiträden från de olika kommunerna. Tanken är att de sedan ska sprida kunskapen vidare till sina arbetskamrater. I går anordnades en inspirationsdag i förvaltningshuset Rosen.
- Det är ovanligt i Sverige att man satsar på nätverk för folket på golvet, säger Bertha Ragnarsdóttir.

Kaffekopp väcker minnen
Utbildningen är annars ofta bristfällig och tiden och resurserna räcker sällan till för att ta del av nya rön. Bertha Ragnarsdóttir ser som sin uppgift att genom de nya metoderna, som ofta väcker en aha-reaktion hos personalen, skapa en lust att arbeta, en skjuts i vårdarbetet där det ofta är så mycket negativt, med t ex personalnedskärningar.
-Vi försöker bygga broar mellan forskning och verksamhet, säger Bertha Ragnarsdóttir.
Två teman dominerar: hur man bemöter den demenssjuke och reminiscensmetoden, ihågkomst.
- Om en demenssjuk känner igen mönstret på en gammal kaffekopp kan det väcka minnen från barndomen. Och hur svarar man en 95-årig kvinna som i ångest ropar på sin mamma? "Du är ju 95 år, du måste fatta att hon inte är i livet", säger många. En annan säger: "Mamma sover nu".

Levnadsväska
Inget av det är rätt, menar Bertha Ragnarsdóttir.
- Bibeln när det gäller demensvård i dag är att känna till den sjukas levnadshistoria. Man kan inte bygga ett förtroende på lögn.
Känner man till den sjukas bakgrund kan man i stället säga: "Tänker du på din mamma Gudrun, som var sömmerska?". Det finns blanketter som den anhörige kan fylla i, med den sjukas levnadshistoria.
Anhöriga kan också packa en levnadsväska med fotografier och tillhörigheter som den demenssjuke och vårdpersonal kan titta på tillsammans när oron sätter in och den sjuka inte minns vem han eller hon själv är.
Med hjälp av loppisfynd kan man på vårdboendena bygga upp minneslådor, t ex en herrlåda, med såg och fickplunta, eller en kafferepslåda med gamla rosenmönstrade kaffekoppar och doftande kaffebönor. Bertha Ragnarsdóttir berättar om en gammal sjöman på Island, där hon själv kommer ifrån, som låg i fosterställning, okontaktbar, men som kunde nås med gamla sjömansvalser som hans son visste att han älskade, och lukten av tjära från hamnen.

Kommunerna tar över
Nu släpper Äldrecentrum i Östergötland projektet och de olika kommunerna ska ta över, något Bertha Ragnarsdóttir hoppas ska fungera.
- Jag är lite fundersam.
I Norrköping har en samordnare utsetts. I Finspång utbildades hela vårdpersonalen i fjol.