I krångligaste laget
NORRKÖPINGÖstergötland har 36 vårdcentraler. Alla arbetar som självständiga enheter.För sjukhus och för kommuner är det krångligt att ha så många att kontakta. Problemen är störst i Norrköping och Linköping där det finns många vårdcentraler.
Utredaren Anders Hellqvist lägger fram tre möjliga vägar till förändring utan att själv ta ställning till något av alternativen.
Primärvårdsbolagen, Folksjukvården och Länsdelsprimärvården kallas alternativen.
<b>Tre vägar</b>
Primärvårdsbolagen är en fortsatt utveckling av vårdcentralerna som finns i dag. Olikhet mellan olika vårdcentraler är dock eftersträvansvård. De olika vårdcentralerna ska konkurrera med varandra. Primärvårdsdirektören blir som en ordförande i en bolagsstyrelse. Ledamöterna i styrelsen ska ha relevant kompetens. Styrelsen intar helt en ägarroll.
I Folksjukvården skiljer man mellan stad och landsbygd. Norrköping och Linköping blir varsin produktionsenhet. Övriga vårdcentraler bildar Primärvård landsbygd. Eventuellt kan även Motala bli egen produktionsenhet som de båda större städerna. I den här organisationen försvinner primärvårdsdirektören. De tre eller fyra produktionscheferna rapporterar direkt till landstingsdirektören.
Länsdelsprimärvården bygger på dagens organisation i tre länsdelar, östra, centrala och västra. Varje länsdel kan välja att gruppera vissa vårdcentraler med gemensam ledning. En styrgrupp inrättas i varje länsdel, man uppnår viss likhet med sjukhusens centrumbildningar. Primärvårdsdirektören finns kvar i denna organisation.
<b>Yrkesgränser</b>
Studien konstaterar att på de flesta vårdcentraler finns starka gränser mellan olika yrkesgrupper. Det finns en strikt indelning för vad läkare, sjuksköterskor, distriktssköterskor, undersköterskor och andra yrkesgrupper gör.
Vid en del vårdcentraler försöker man ifrågasätta vem som gör vad, flyttar uppgifter från läkare till sjuksköterskor och låter undersköterskor ta större ansvar.
Distriktssköterskorna arbetade förr mer fristående från andra yrkesgrupper. De fanns ofta utanför vårdcentralen. När de flyttat till vårdcentralen har en del arbeten agts över på läkarna.
"Min uppfattning är att distriktssköterskornas bakgrund och utveckling kan vara en av orsakerna till att vårdcentralerna inte helt blivit en liten organisation med ett gemensamt åtagande utan en plats för flera yrkesgrupper att utföra sina specifika sysslor."
Vissa nätverk finns mellan vissa vårdcentraler. Nätverken uppfattas som handlingsförlamade. Skälen är två. Vårdcentralens resultatansvar gör det svårt att agera kollektivt. Vårdcentralens chef har som främsta uppgift och sköta den egna vårdcentralen och bedömas därefter. Nätverken får mer en uppgift att ge information än att bidra till utveckling.
Den enskilda vårdcentralen är oftast för liten för att ge möjlighet till mer omfattande egen utveckling.
Så jobbar vi med nyheter