I dag vaknar du till en helt normal storm
Precis nu blåser det ute. Om ni läser tidningen på morgonen och bor i Norrköping med omnejd. Och om man får tro meteorolog Anders Persson på SMHI. - Men det är en normal storm, säger han. Fast det kan bli byar ... och till helgen blir det högtryck, fint väder alltså.
Här kan ni se hur vindar och temperaturer tar olika vägar, säger meteorolog Anders Persson. FOTO: NICLAS SANDBERG
Foto:
- Vi kan ju inte ropa ut varningar för ofta, det är som "vargen kommer" och snart är det ingen som bryr sig.
Han visar på en mängd kurvor och diagram på en mängd olika kartor hur väder beter sig och hur det som händer någonstans i Stilla havet kommer att sätta spår av något slag på vädret just hos oss om sådär en vecka.
Genom att busa lite med en superdator kan meteorologerna bli allt säkrare på sina utsagor.
- Vi har ett knep för det, säger Anders Persson. Man kan nämligen låta datorn köra femtio extra prognoser där man stoppar in möjliga felobservationer. Kanske låta det där lågtrycket utanför Alaska blir lite kallare eller varmfronten vid Newfoundland lite kraftigare och så vidare. Så ser man hur det skulle påverka Sverige. Om alla de där prognoserna visar samma väder så kan vi känna oss säkra på hur det ska bli.
Fjärilseffekter
Det talas om fjärilseffekter som handlar om små mätfel som måste upptäckas för de kan till slut ge stora fel. Eller alltså utnyttjas.
Apropå den senaste stormen som blev orkan på vissa håll, berättar Anders Persson om moderna mätmetoder. Och säger att än är det en bit kvar till den perfekta väderprognosen.
- Men låt säga att det vi får fram med all tillgänglig teknik är att det inte kommer att regna. Det är vad vi säkert kan säga. Men allt annat som kan hända kanske vi inte är lika säkra på, då kan det blir fel.
Att stormens effekter blev så stora beror på att den varade länge, att marken var mjuk och fuktig, kala träd, sådana saker.
Bara riskbedömning
Jämfört med möjligheterna till förutsägelser och varningar vid den berömda stormen 1969, har mycket hänt. Nu visste man flera dagar i förväg att det skulle blir extrema vindar. Uppgifterna kommer från s.k. väckarklockskartor där man ser om något utöver det vanliga är på ingång.
Mer datorkraft, tätare och fler observationer bidrar till säkrare prognoser.
- Men till sist är det inte SMHI eller motsvarande i andra länder som bestämmer vilka uppgifter som ska lämnas ut. Det är myndigheterna. Och det är dom som bestämmer vad som ska göras av varningar. Det är kanske inte rimligt att evakuera vissa områden för att vi talar om risk för orkan eller skyfall.
Exemplet kommer från ett resonemang om utrymning av Phuket i Thailand efter varning om tsunamin.
Onödiga uttalanden
- Nio av tio gånger är uttalanden om risker onödiga. Meteorologerna talade om en 5-10-procentig risk. Man kunde säga att det är risk för flodvågor och kanske ska folk inte ens vara alldeles vid stranden ...
Anders Persson talar om problemet med att se det som ännu inte finns. Det, säger han, kan inte ens en meteorolog göra, men en dator kanske.
- Vad vi kan göra sedan med att tyda uppgifterna är att varna för "något hemskt". Men fortfarande handlar det om risker och inte om fakta. Och så är det så att allt vi vet inte får plats i tv, säger han.
Så jobbar vi med nyheter