Hyfsat nöjda bönder
Det är torrt i skog och mark. Men inte på åkrarna runt Vikbolandet. För en gångs skull är bönderna ganska nöjda med vädret.
- Man kan inte göra så mycket åt vädret, säger bönderna Henrik Lejefors, tv, och Fredric Nilsson. Det är bara att acceptera det som det är. Foto: Andreas Skogh
Foto:
- I dag är jag hemma och därför är det helt fel väder, säger Fredric Nilsson. Men i går var det perfekt, för då var jag ute med båten.
Riktigt nöjda blir de förstås aldrig.
Klagar ändå
- Det är väl allmänt känt att bönder alltid klagar på vädret, skrattar Henrik Lejefors.
Om de fick beställa vädret, skulle de vilja ha soligt och varmt på dagarna och ungefär fem millimeter regn varannan natt fram till skörden i början av augusti.
- Grödan blommar precis, säger Henrik Lejefors. Nu ska kärnan produceras. Det är finalen på det hela, kan man säga. Vi är nöjda om det soliga vädret fortsätter. Men några regnskurar måste vi ha. Det får inte vara så här torrt fram till augusti.
Katastrof i Linköping
I Linköpingstrakten är läget katastrofalt för bönderna. Skyfallen nyligen, då det kom 100 millimeter på mycket kort tid, har ställt till det på åkrarna.
- Där har de ett förfärligt år, säger Fredric Nilsson. Det ser bedrövligt ut på åkrarna. Så lokalt är det alltså. Vi har haft tur och klarat oss från skyfallen.
Än så länge ser det alltså bra ut.
- Men det är inte klart förrän skörden är bärgad, säger Henrik Lejefors.
Tro nu inte att bönderna är helt nöjda även om vädret är perfekt och skörden blir rekordstor.
- Bra skörd ger ofta dåligt pris, säger Fredric Nilsson. Men det beror så klart lite på omvärlden. Är det bra i Sverige och dåligt i resten av Europa blir det något bättre pris.
Rekordvärmen i södra Europa ger ett svagt hopp.
"En livsstil"
Inte verkar det vara någon dans på rosor att vara bonde precis, trots alla EU-anslag.
Frågan är varför Henrik Lejefors och Fredric Nilsson fortsätter slitet.
- Bönderna är ett segt släkte, säger Henrik Lejefors. Jag säger varje år att det är mitt sista som bonde. Men sedan blir det ett till.
Fredric Nilsson funderar lite.
- Kanske för att det inte bara är ett jobb, säger han. Det är mer en livsstil.