Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Hur står det till med oss?

Hur står det till med Norrköpingsbornas och andra östgötars hälsa, livsvillkor och stress?
Det ska ett antal forskningssköterskor på våra vårdcentraler ta reda på i ett flerårsprojekt och det berättar vi om i dagens Norrköping runt, där vi också besöker Klockaretorpsskolan som just nu renoveras och dessutom kollar vi upp en igenväxt utomhusmiljö i Åby, som gjord för ljusskygga individer...

För ljusskygga personer? Runt Pjältån i Åby har buskage och träd fått växa vilt och gjort platsen till en otrygg plats för passerande människor och nu finns det önskemål om att röja upp på den här egentligen mycket vackra platsen.
FOTO: ROBERT SVENSSON

För ljusskygga personer? Runt Pjältån i Åby har buskage och träd fått växa vilt och gjort platsen till en otrygg plats för passerande människor och nu finns det önskemål om att röja upp på den här egentligen mycket vackra platsen. FOTO: ROBERT SVENSSON

Foto:

NORRKÖPING2003-10-21 06:00
Men vi börjar med den nya stora hälsostudien, som just nu startar runt om i Östergötland inklusive Norrköping:
- Vi ska studera orsakerna till att den som har kortare utbildning, lägre inkomst, lägre yrkesstatus, är invandrare eller arbetslös även har kortare livslängd, högre sjuklighet och sämre upplevd hälsa, förklarar Margareta Kristenson, överläkare och universitetslektor vid Linköpings Universitet som ansvarar för studien.
- Och jag vill gärna poängtera att forskningen inte belastar landstingets tyngda budget i Östergötland utan vi har fått pengar från bland annat hjärt- och lungfonden och vetenskapsrådet.

Följer i två år
" Hur många östgötar ingår i forskningsstudien?
- Den omfattar 3.000 män i åldern 45-69 år och lika många kvinnor i åldern 50-74 år och de är slumpvis utvalda. Och de som vill vara med i studien kommer vi att följa över tiden och första resultatet ser vi om två år, då vi gör en uppföljningskontroll av de som vi undersöker just nu.
- Jag kan berättar att vi bland annat kommer att samla in saliv av deltagarna, som vi sedan analyserar och ser hur mycket av stresshormonet kortisol som vi kan hitta och i blodproven kommer ämnen som gäller inflammationsförsvaret att analyseras.

<B>+ Är det några särskilda sjukdomar ni ska studera?</B>
- Ja, framför allt är det hjärtinfarkter eller svår kärlkramp. Vi kommer också att studera orsakerna till sjukskrivningar, till långdragna besvär av smärta i nacke och rygg.

Jämförs med utlandet
En av de sjuksköterskor som är med och forskar är Helene Emilsson på Hageby Vårdcentral:
- Det känns både viktigt och intressant att göra en sån här forskning och för min och min kollega Margareta Smedberg handlar det om att undersöka 600 boende i Hagebyområdet, där vi vet att det finns ett stort ohälsotal bland befolkningen.
- Jag vet också att våra forskningsresultat i Östergötland ska jämföras med liknande forskning i England, Ryssland och Polen, vilket gör det hela än mer intressant.
- Dessutom är det bra att stressen är med som en faktor, eftersom den inte är utforskad tidigare i såna här sammanhang.

<B>+ Vad säger "försökspersonerna" som blir uttagna?</B>
- Nästan alla ställer upp på forskningen och många ser det som en gratis hälsoundersökning samtidigt som de hjälper oss med forskningen.
Just nu är renoveringen av Klockaretorpsskolan inne i sitt slutskede och de flesta eleverna är tillbaka i sina uppfräschade klassrum. Samtidigt funderar nye rektorn Johan Ekström, som närmast kommer från Viktoriaskolan, på en festlig invigningsceremoni:
- Barnen har höstlov nästa vecka och då avslutas renoveringen och sedan ska vi så snart som möjligt anordna en rolig invigning, där barnen givetvis kommer att spela en stor roll, säger Johan Ekström.
- Och jag måste säga att renoveringen blivit mycket bra och den har gett oss en ljusare och trevligare skola, med bland annat nya grupprum för eleverna att arbeta i.

Rejält igenväxt
- Man ska inte dra för stora växlar över det tragiska som hänt i Finspång med alla våldtäkter senaste tiden, men när det blir rejält igenväxt på vissa ställen, kan det locka till sig ljusskygga individet som utnyttjar situationen, skriver Åbybon Clas Rydgren i ett brev till stadsträdgårdsmästaren Lars Hågbrandt och ber honom försöka ordna så att en massa "busk" tas bort i området runt Pjältån mellan Jursla och Åby där det också finns en gång- och cykelväg.
- Den här platsen är dessutom mycket vacker, men tyvärr har det fått växa igen till stor del, konstaterar Clas Rydgren.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!