Humor på allvar
- I dag är mitt enda handikapp 24 i golf! Att Jonas Helgesson är en envis kämpe med humor råder inget tvivel om. Trots en tuff start i livet med en cp-skada som följd.
Jonas Helgensson besökte Norrköping i går och berättade om sitt liv som handikappad. Och slog hål på en hel del myter. ”Alla lyssnar inte på dansband eller jobbar med data” säger han. Foto: Robert Svensson
Foto: Svensson Robert
Visst ser han det jobbiga i att kallas cp av "tuffa ungdomsgäng", som han säger, eller få tre spänn av tanter som tycker synd om honom. Eller att bli pratad till som en bebis i snabbköpet. Men det är inte det Jonas fokuserar på.- Jag tänker på vad jag kan göra för att leva mitt liv fullt ut och funderar inte på varför jag inte är Peter Jihde, säger han och skrattar. Samtidigt som Jonas är glad att han lever i Sverige, önskar han att synen på handikappade kunde blir bättre.Envis
- Folk verkar tro att alla handikappade vill träffas på handikappföreningen en halvtimma i veckan och fika. Eller att alla spelar boule, lyssnar på dansband eller vill jobba med data. Men vi vill inte bara göra de "färdiga lösningar" som staten älskar att ge, säger han.För han kan själv. Det vet han. Envist och till sin mors stora förtret övade han på att köra moppe och bära brickan själv i matsalen i sjunde klass.- Jag har nog aldrig varit så stolt som den dagen jag klarade det, säger han. Jo, när jag gifte mig förstås. Det var lika stort. Men säg inte det till min fru!Alla har ett handikapp
Jonas spelar golf, har precis lärt sig steka ägg och vill bestiga Kebnekaise i framtiden.- Jag är lite galen, jag vill inte leva ett medel-svensson-cp-liv. Jag har alltid gillat utmaningar och vill inte att handikappet ska sätta käppar i hjulet.Skämten är många och dramaturgin fångar de åhörare som kommit till Bergslagsgården. Publiken får skratta flera gånger. För man får skratta. Att bli bitter är det sista Jonas vill.- Visst, vissa dagar vill jag inte leva. Då vill jag bara dra täcket över huvudet, säger han.Men kärleken till sin fru, alla utmaningar han vill åta sig och en ny bok att skriva får honom att tänka positivt. - Och så tänker jag att alla har ett handikapp. Alla verkar normala tills man lär känna dem, avslutar han.