Hudcancer ökar kraftigt
NORRKÖPINGHudcancer har ökat kraftigt de senaste 20 åren. Den mest elakartade formen, malignt melanom, drabbar varje år över 1 600 svenskar. År 1960 diagnostiserades endast 230 fall.
Även ökad medvetenhet och förbättrad diagnostik anses ha bidragit till ökningen.
Varje år insjuknar omkring 4200 svenskar i hudcancer. I Cancerregistret registreras bara två av tre hudcancerformer. Förutom malignt melanom är det skivepitelcancer.
Eventuellt börjar basalcellscancer att registreras nästa år. Då kommer antalet hudcancerfall att öka med ytterligare 20 000 per år.
<b>Äldre personer</b>
Basalcellscancer drabbar främst äldre personer och tumören brukar sitta i ansiktet eller hårbotten. Tumören sprider sig inte och kan lätt opereras bort.
Även skivepicelcancer har en god prognos.
I regionala cancerregistret för sydöstra sjukvårdsområdet gjordes 1997 en undersökning av frekvensen av olika cancertyper. Prostatacancer dominerar hos männen och bröstcancer hos kvinnorna. Malignt melanom var den sjunde vanligaste cancertypen och fanns bland 4,2 procent av cancersjuka män och 3,9 procent av cancersjuka kvinnor.
<b>Ökning bland männen</b>
Tendensen verkar nu vara viss ökning hos männen och minskning hos kvinnorna. Malignt melanom registreras inte regionalt utan statistiken kommer från centrala register.
På Universitetssjukhuset förekommer viss forskning om malignt melanom.
Professor Bertil Kågedahl ansvrar för et projekt med titeln biokemiska och kliniska studier av cancerformen.
Forskningen pågår i tre år och avslutas i år. För 2001 bidrar Cancerfonden med 704200 kronor till forskningen. Forskargruppen analyserar framför allt förloppet vid spridning av cellerna.
Professor Inger Rosdahl leder ett annat projekt vid Universitetssjukhuset. Hennes forskargupp försöker bland annat få svar på om ämnen som betakaroten och A-vitamin motverkar skador orsakade av ultraviolett strålning.
Forskningen inleddes i år, pågår två år och har under 2001 fått 300 000 kronor från Cancerfonden.
Faktauppgifterna i denna artikel kommer i huvudsak från Cancerfonden.
<B><font size=4>Så slipper du få malignt melanom</B></font size=4>
<B>- Grundprincipen är att man inte ska sola medvetet för att bli brun. Om man måste gå ut i starkt solsken bör man ha kläder över kroppen. Tiden mellan klockan 11 och 15 bör helst tillbringas i skuggan eller inomhus under soliga dagar.
Hudläkaren Göran Brundin på Vrinnevisjukhusets hudklinik ger råd.</B>
Brundin är med i landstingets malignt melanomgrupp.
Trots att det varje vår och sommar kommer varningar från läkarhåll om vårt beteende fortsätter vi solandet.
<b>Oförändrat beteende</b>
- Beteendet förändras inte, säger Brundin. Under andra hälften av 1900-talet är det inne att vara brun. Åtminstone kring sekelskiftet var det finare att vara vit i huden.
För hälsans skull är vitheten att föredra. Nu strömmar patienterna till hudklinikerna. Fler och fler patienter kommer. De har mer och mer blivit uppmärksamma på hudförändringar.
<b>Mode </b>
Besöksmängden är både på gott och ont. Ju tidigare hudcancer upptäcks desto större möjligheter finns att bota. Men å andra sidan kommer många i onödan och tar upp tid för patienter som har större behov av vård.
Vårt solande är en modefråga. Vi vill vara bruna.
Många solar sig på solarier innan de åker på solsemester.
- Solariet i sig är en riskfaktor, säger Brundin. Uv-strålningen är inte hälsosam. Solariebrunheten skyddar sedan inte mot solen. Den solande känner en falsk trygghet. Under den falska brunbrändheten från solariet uppstår röd och ömmande hud.
Solskyddsmedel skyddar i sig mot solljuset. Men de gör att vi inte känner när huden börjar ömma. Vi ligger för länge i solen och tror att solskyddsmedlen skyddar.
<b>Barn</b>
Malignt melanom kan ha uppkommit i barn- och ungdomsåren. Om någon bränt sönder sig i unga år kan cancerformen ligga latent i 20-40 år innan den visar sig.
- Det är således oerhört viktigt att skydda barn och tonåringar mot att bränna sönder sig i solen, framhåller Brundin.
Ärftliga anlag spelar viss roll för malignt melanom. Vi har hud som inte klarar solstrålar.
- Särskilt känsliga är ljusa, fräkniga personer med gröna eller blå ögon och rött eller ljust hår, säger Gunilla Sköld, överläkare på hudkliniken. Den gruppen bör undvika att sola. Personer i Afrika med sin mörka hudfärg besväras till exempel inte av solen.
- Vi har oerhört svårt att ta till oss varningarna mot överdrivet solande. Vi har medicine kandidater som bränner sönder sig. Kroppen ger tydliga varningssignaler när den blir röd och det börjar ömma. Vi bör lyssna på signalerna.
Nu verkar det ändå som ökningen av malignt melanom har minskat något.
<b>Så småningsom</b>
- Jag hoppas att ökningen avstannar, säger Brundin. Mer upplysning bör ändå ge effekt så småningom.
Det har visat sig att utomhusarbetare mer sällan drabbas av hudcancer. Personer som arbetar inomhus är mer utsatta.
- Människor som ständigt arbetar utomhus verkar bli härdade, menar Brundin. Kontorsfolk som kommer ut i solen har större benägenhet att drabbas.
Så jobbar vi med nyheter