Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Hoppsan - en hel grad varmare

Det har blivit varmare i Östergötland de senaste 15 åren. Temperaturen har ökat med nästan en grad om man jämför åren 1991-2005 med den föregående 30-årsperioden 1961-1990.

NORRKÖPING2007-12-20 03:00
Malin Perk
Det framgår av statistik från SMHI, som beställts av Naturvårdsverket.Den största förändringen har skett under vintern då det blivit 1,6 grader varmare. Temperaturökningen under våren uppgår till 1,0 grader, under sommaren till 0,6 grader och under höstarna har det blivit 0,2 grader varmare. Statistiken baseras på 20 mätstationer med jämförbara resultat från de två perioderna.Torka och bränder
Att det har blivit varmare och blötare påverkar både naturen och skogs- och jordbruket men också vår upplevelse av vädret. Vissa lägger märke till ett mer omväxlande vinterväder, andra att isen lägger sig senare på sjöarna. Ordentlig sommarvärme tackar få nej till, men det kan även föra med sig risker för torka och bränder, och vara obehagligt för de äldsta och de yngsta samt de sjuka. FN:s klimatpanel, IPCC, är överens om att det sker en global uppvärmning och att det är vi människor och vårt sätt att leva som ligger bakom uppvärmningen. - Under kommande år kan vi förvänta oss en markant uppvärmning här i Norden och ökande nederbörd speciellt på vintern. Somrarna blir också varmare och i delar av landet torrare. Det blir också mer av intensiva skyfall och relaterade översvämningar. Omfattningen av effekterna beror på hur stor den globala uppvärmningen blir, säger Markku Rummukainen, klimatforskare vid SMHI.FN:s klimatpanel visar också att de globala koldioxidutsläppen måste minska med mellan 50 och 85 procent fram till år 2050, om vi ska ha en chans att nå EU:s mål om att temperaturen globalt inte ska öka med mer än två grader. Uppoffringar
- Det är en tydlig signal till världens beslutsfattare och medborgare om att vi måste minska utsläppen av växthusgaser. Det är möjligt utan stora ekonomiska uppoffringar, men det kräver ett globalt engagemang och effektiva styrmedel, säger Lars Westermark, chef för Naturvårdsverkets klimatenhet.Inte uppgivenhet
Naturvårdverkets mätningar visar att åtta av tio personer tror att de själva kan göra något för att bromsa klimatförändringen. Det är en tydlig ökning från förra året.- Mediernas omfattande bevakning av klimatfrågan har alltså inte lett till uppgivenhet utan till en ökad insikt om att vi själva kan bidra till minskad klimatpåverkan, säger Lars Westermark.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping