Hoppsan - en glad vårdnyhet
Trots landstingets kärva ekonomi kunde igår njurmedicinska enheten på Vrinnevisjukhuset äntligen inviga sina nya och bättre lokaler.Men förändringen handlar inte bara om lokaler - utan om trygghet och kontinuitet för patienten. Nu finns bloddialys, dietister och allt annat njurpatienten behöver på en och samma plats.
Anna Hallberg-Carlsson och Karin Berggren har som påsdialyssjuksystrar flyttat tre gånger på tre år. De välkomnar att all verksamhet som rör njurpatienter hamnar under ett och samma tak. - Det är en stor fördel att verksamheten är samlad, särskilt för äldre patienter som tycker det är jobbigt att orientera sig på sjukhuset, säger Anna Hallberg-Carlsson. FOTO: ROBERT SVENSSON
Foto:
Huvudprincipen har varit att på samma enhet omfatta alltifrån patientens första kontakt med den njurmedicinska enheten, över fortlöpande kontroller till eventuell dialysbehandling och för vissa fortsatt utredning för njurtransplantation. Tidigare har de olika mottagningarna legat åtskilda på sjukhuset.
- Den stora vinsten är att patienter slipper slussas runt till olika mottagningar, säger Ninni Seilitz, avdelningschef.
Patientens behov
- Hösten 2001 startade vi processarbetet att utgå från patientens behov och göra vården så smidig som möjlig. Vi ville komma bort från alla flaskhalsar som lätt skapas mellan olika mottagningar, fortsätter hon.
- Dialys inkräktar så oerhört på livet. Därför är det viktigt att patienten får större trygghet och inte ständigt tvingas möta ny vårdpersonal.
Med de nya lokalerna utökas antalet vårdplatser från 11 till 16, men det finns också tre extraplatser vid behov. Njurmedicinska enhetens upptagningsområde består av östra Östergötland, alltså Finspång, Valdemarsvik, Söderköping och Norrköping.
Njuren hjälper kroppen att rena blodet och fungerar den inte normalt måste blodet renas genom så kallad dialys, antingen genom bloddialys på sjukhus eller påsdialys i hemmet. Om valet av dialys och om hur den friska njuren fungerar informerar enhetens uremikoordinator patienten om. Koordinatorn är spindeln i nätet i enhetens med kontakt med patienten.
Livslång behandling
- Dialysbehandlingen är livslång och innebär en stor livsförändring för patienten. Läkarna är alltid begränsade i sin tid, men vi kan sitta ned och informera patienten och finns tillgängliga på telefon, säger Marianne Peterson, uremikoordinator.
Nytt på enheten är att det finns två sjuksystrar specialiserade på transplantation, Camilla Bäckstedt och Karin Blomander. De påskyndar också transplantationsutredningar och informerar före och efter att patienten genomgått en transplantation på Sahlgrenska sjukhuset eller Huddinge sjukhus. Tidigare träffade den nyopererade personen bara läkare, men vid vartannat besök får patienten nu träffa en sjuksköterska.
- Många frågor vågar inte patienten riktigt ställa till läkaren. Det kan handla om att förstå varför de måste ta medicin efter transplantationen trots att de känner sig bra eller sex och samlevnad, kost eller hälsa. Många upplever att det är lättare att prata med en sjuksköterska om sådana saker, säger Camilla Bäckstedt.
Påsdialysen, eller peritonialdialysen, har flyttat tre gånger på tre år och ser fram emot en mer permanent tillvaro på den nya enheten.
- Den största fördelen med att sitta under samma tak är att det blir lättare att samarbeta och åtgärda problem. Men det är patienterna som är de stora vinnarna på förändringen, säger Anna Hallberg, påsdialyssjuksköterska.