– Det är klart att vi alla påverkas av de här kriserna, krig i vår närhet, den personliga ekonomin som påverkas, om man har små marginaler är det svårt, risk för arbetslöshet – det är svårt att komma undan. Men jag tänker väl så här: att försöka bli ännu mer medveten i sådana här lite svårare tider om vad som verkligen är viktigt, svarar Sverker Wadstein, samtalsterapeut i Norrköping.
– Då handlar det ändå om de nära relationerna, om de som finns i familjen, de vänner man har, de relationer som man har till kollegor på jobbet, att reflektera över: Vad är det som är viktigt? Vad är det som jag har?
– Och att försöka att se sin lilla värld på något sätt, och att också acceptera att det är helt okej att kanske gå in lite mer i sin egen bubbla och sin egen lilla värld, för någonstans så är vi människor inte skapta riktigt för att hantera alla världens problem, att själv lägga alla miljöproblem och klimatförändringar på våra personliga axlar, eller att veta om hur hemskt det är på så många ställen samtidigt.
Allt det som kommer i nyhetsflödet, man behöver faktiskt inte ta in alltihop, menar Wadstein, utan istället fokusera på det lilla och fundera på: Vem kan jag vara viktig för? Kan jag ge hoppet till någon? Jag kan inte ha lösningen, men jag kan finnas där för andra.
– Det tänker jag väldigt mycket på, att fokusera på att någonstans hitta en acceptans över det som sker som jag inte kan påverka, men att kunna se vad är det som jag faktiskt kan förändra, vad är det som jag kan påverka – och det är ju hur jag väljer att leva mitt liv, tillsammans med de som finns nära mig. Och däri finns hoppet.
Hoppet är det sista som överger människan, och det som gör att vi varje dag reser oss upp och går upp ur sängen på morgonen och tar emot dagen som kommer, säger Wadstein.
Om man inte har några nära då, om man är ensam? Det är det ju många som är?
– Absolut. Då kanske det här med nyårslöften kan komma på sin plats, i att faktiskt försöka förändra det. Och då handlar det om att hitta någon som man själv kan bli viktig för, att inte stanna kvar i ensamheten, att söka upp någon kusin som man hade mycket kontakt med förr, eller någon gammal vän, engagera sig, det finns ju organisationer som jobbar med ensamhet, som väntjänst, och Röda korset.