Sen Anna Eriksdotter flyttade till Norrköping i början av 90-talet har hon varje år gått på Kulturnatten. Hon tycker att den är viktig, och vill "suga åt sig av allt".
– Jag gillar att det rör på sig och händer mycket på stan, det är som att Norrköping en gång om året förvandlas till Paris eller Berlin. Jag är ingen sån som prickar av i programmet vad jag vill göra utan jag gillar att bara glida runt. Träffa människor som man annars inte umgås med så ofta, säger hon när vi tar en kaffe på altanen.
Under pandemin har hon saknat att inte kunna ta del av kulturevenemang i fysisk form.
– På en utställning exempelvis kanske man kan träffa konstnären, och höra andra besökare prata om tavlorna. Jag saknar de nya tankar som uppstår i "här och nu".
Det var den upplevelsen som hon ville förmedla när hon fick uppdraget att skapa årets Kulturnattsaffisch.
– Jag såg ett program på tv där en hjärnforskare sa att nya tankar drar upp nya spår i hjärnan. Det tycker jag är spännande.
Hon började måla linjer och spår på papper, med färg och kaffe.
– Kaffe drar ihop sig på ett konstigt sätt och reagerar på ett sätt som inte vatten gör.
Sen pressade hon det pappret mot ett annat, och en ny bild uppenbarade sig. Med det vill hon symbolisera de olika uttrycken som möts under Kulturnatten.
– Det händer något när kultur samlas, säger hon.
Själva tankeprocessen kring hur affischen skulle se ut tog lång tid. Att som i många tidigare Kulturnattsaffischer använda ett Norrköpingsmotiv var aldrig aktuellt för Anna.
– Nej. Kultur begränsas inte av geografi.
Så länge hon kan minnas har hon tecknat och målat, men hon har också alltid varit lockad av skrivande. Sedan 90-talet jobbar hon som illustratör men parallellt med det frilansar hon som reporter för olika tidningar.
– Det helt fria skapandet har löpt lite upp och ner. Men nu när barnen är stora, den yngsta är 14, börjar jag få mer tid till att jobba med utställningar. Det är skönt att få bestämma helt själv.
Hon har visat sina tavlor och illustrationer både i Sverige och utomlands. I vintras deltog hon i en samlingsutställning i Florens.
Vad har du för fokus framåt?
– Jag vet inte riktigt. Jag är i en brytpunkt där jag inte vet hur jag ska balansera. Jag har så mycket skrivande nu att det tar tid från bilden, men jag vill att det ska tippa över mot mer eget skapande.