Anna Borg avfärdar inget kraftslag. "Vi kommer att beöva alla när Sverige ska ställa om", säger hon.
2020 tillträdde Anna Borg som koncernchef för statligt ägda Vattenfall. Då hade hon jobbat många år i företaget, förutom en utflykt på några år till bolaget Klarna. Hon är utsedd till näringslivets mäktigaste kvinna och basar över en koncern som har närmare 20 000 anställda.
– Jag har bott en stor del av min uppväxt i Norrköping, eller Åby, för att vara mer exakt. Jag flyttade när jag började plugga i Uppsala. Men jag har kontakt med stan fortfarande. Mina föräldrar bor där och vi är ett gäng tjejer som gick på gymnasiet tillsammans som fortfarande umgås. Vi har flyttat lite på oss. Men en bor fortfarande kvar i Norrköping, säger Anna Borg.
Folkbladet träffade Anna Borg i Vattenfalls kontor i Solna.
Vattenfall har varit i hetluften under den senaste tiden. För några veckor sedan handlade det om misstänkt manipulerade priser på elmarknaden i Finland. Alldeles senast en mer positiv nyhet när bolaget berättade att man skulle sänka elnätsavgiften med i snitt 34 procent mellan 1 juli och 31 december 2023. Avgiftssänkningen motsvarar mellan 700 och 2 100 kronor för en villa och cirka 300 kronor för en lägenhet, enligt tidningen Privata Affärer.
Anna Borg har jobbat i stort sett hela yrkeslivet på Vattenfall. Hon är uppvuxen i Åby. "Jag kan sakna skogen och naturen", säger hon.
Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Energipriser och hur mer el ska kunna produceras i Sverige diskuterades innan detta datum. Men efter datumet har det knappt gått en dag utan att frågor dyker upp i debatten. Hur ska vi få ner elpriserna? Ska vi bygga ut kärnkraften? Ska vi bygga ut vindkraften? Hur ska vi få fram all den el som kommer att behövas för att ställa om till ett klimatsmartare samhälle? Stora frågor som en koncernchef för en energijätte förstås funderat kring.
Det är Vattenfall som äger den havsbaserade vindkraftsparken Lillgrund som ligger söder om Öresundsbron.
– Det är inte relevant att säga att vi ska ha eller inte ha det ena eller andra kraftslaget. Vi kommer att behöva alla kraftslag om vi ska nå klimatmålen och klara att ställa om samhället. Men också om vi ska fortsätta att vara en framgångsrik industrination. Det senare är något som diskuteras för lite tycker jag. Kan vi inte öka energiproduktionen i Sverige finns det risker att produktion flyttar ut. Eller att företag inte väljer att etablera sig i Sverige.
Vindkraft väcker känslor idag. Vad säger du om den hårda debatten som pågår just nu?
– Jag förstår att det väcker känslor. Men jag är säker på att det går att komma framåt. Det gäller att ha en bra dialog med de som berörs av en utbyggnad. Jag tror också på att visa hur andra projekt ser ut. Sen är det också viktigt att den som påverkas får vettig ekonomisk kompensation.
Kärnkraftsverket i Forsmark ägs av Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag, som i sin tur ägs av Vattenfall AB till 66 procent.
Enligt uppgifter från Svensk vindenergi stoppades nästan åtta av tio vindkraftsprojekt i Sverige av det kommunala vetot under 2021. I Norrköping stoppades nyligen projektet norr om Simonstorp. Borgerlig samverkan har också aviserat att man ska säga stopp för planerna på en vindkraftspark vid Långgrund. Ett projekt som berör de fem kommunerna Trosa, Nyköping, Oxelösund, Norrköping och Söderköping.
Är kommunalt veto viktigt?
– Lokalt veto och lokalt engagemang är viktigt. Inte bara när det gäller de här sakerna. Däremot tycker jag att det vore väldigt bra om det fanns en viss tidpunkt där en kommun kan lägga in sitt veto eller inte. Och gör man inte det så är det som gäller sen. Vi har varit inblandade i en hel del projekt där vi lagt mycket tid och pengar på förberedelser att bygga. Och sen när det byts politiskt majoritet så går man in rätt sent i processen och lägger sitt veto. Det är ett slöseri med resurser och inte bra för någon. Vetot borde komma in tidigare än vad det gör idag. Det gäller kring vindkraft, en framtida kärnkraft eller utbyggnad av elledningar.
Anna Borg vill inte gissa när hon tror att SMR-tekniken finns tillgänglig för kommersiellt bruk. "När den finns redo är det först kring Ringhals som vi tänker oss att bygga. Det är enklast att börja där det redan finns kärnkraft", säger hon.
Borgerlig samverkan i Norrköping har flera gånger uttryckt att det är SMR som man tror på. Alltså så kallade små modulära reaktorer. Enkelt uttryckt små kärnkraftverk. Men i dag är inte tekniken färdigutvecklad. Vattenfall är ett företag som är intresserad av tekniken och har inlett en förstudie för att se om förutsättningarna finns för att eventuellt bygga sådana reaktorer, när tekniken är redo.
– För oss är det den tekniken som är intressant. Ska vi bygga ut är det med SMR-tekniken. Vi har en dialog med utvecklarna och följer utvecklingen noga. Just nu verkar det vara ett kanadensiskt projekt som ligger längst fram och som först väntas ta en SMR i kommersiell drift. Förmodligen kan de ha klart en anläggning till 2028. Sen är det osäkert när man klarar av att serieproducera anläggningar i större skala.
Anna Borg utsågs tidigare i år till näringslivets mäktigaste kvinna av Dagens Industri.
Kan du ge en gissning när SMR finns i kommersiellt bruk?
– Det skulle göra saker och ting lättare för oss om vi visste det. Men där är vi inte i dag. Men när den finns redo är det först kring Ringhals som vi tänker oss att bygga. Det är enklast att börja där det redan finns kärnkraft. Där finns elnätsuppkopplingen. Där finns säkerheten. För det ska man ha klart för sig. Det kommer att krävas omfattande säkerhet även fast kärnkraftverken är mindre.
I februari kom elbolaget Bixia med en prognos som sa att det genomsnittliga elpriset i Sverige under de närmsta två åren kommer att ligga mellan 60 öre och 1 krona per kWh. Det är under de 2,5 kronor per kWh som noterades i december i fjol, men långt över genomsnittspriset för 2010-talet som låg på 36 öre per kWh. Om prognosen stämmer kommer elpriserna fortsätta att pressa konsumenterna.
Vattenkraftverket i Porjus ingår också i Vattenfallkoncernen.
Hur kommer elkunderna klara den kommande vintern?
– Så länge inte kapaciteten byggs ut med alla energislag och ett elnät med högre kapacitet kommer på plats så kommer priserna att vara svängiga. Blir det en kall vinter kan det bli tufft för konsumenterna. Men jag skulle också säga att det finns en bättre förberedelse i dag. Många har sett över sin elförbrukning och det är bra. Det finns också ett europeiskt arbete som pågår där andra leverantörer av gas kan ersätta de ryska leveranserna.
Anna Borg har tidigare påpekat att det behövs stabila villkor för att lösa energifrågan i Sverige. Att det krävs uppgörelser över blockgränserna för att de företag som ska göra stora investeringar ska veta vad som gäller på lång sikt.
Vid SSAB i Luleå experimenteras med tillverkning av fossilfritt stål. Vattenfall är inblandade i projektet.
Hur ser du på möjligheterna att Sverige ska kunna ställa om till ett klimatsmartare elsystem? Fixar vi det?
– Det kommer att gå. Det är nödvändigt. Sverige behöver energin för att vi ska fortsätta att vara en industrination i framkant. Och efterfrågan styrs av ett klimattänkande i dag. Jag tror att Sverige kommer att kunna anpassa sig till det. Vi är redan i dag inblandade i projektet med fossilfritt stål.