Karriären som medeldistansare inom friidrotten förstördes av skador innan hon hann nå Sverigeeliten.
Nu är hon där ändå, fast i en helt annan disciplin. Det handlar om distanser på maratonnivå och därutöver i terräng där vanligt folk föredrar att ta sig fram med linbana eller till och med klätterutrustning.
Förra säsongen innebar ett stort genombrott med starka prestationer i stora nordiska tävlingar.
Det har gett eko i den i Sverige ganska smala toppen och nu får hon chansen i VM i början av juni. Mycket oväntat enligt henne själv.
– Det här är ju bara andra säsongen jag satsar för fullt och hade inte räknat med ett landslagsuppdrag så här snabbt. Det är som en dröm, säger hon.
I dagsläget bor Jennifer i Åre, vilket inte är optimalt för den som vill kunna träna bergslöpning året om. Det har blivit mycket pulsande i snön, säger hon.
– Mängdträning går att fixa här också, men det funkar inte för att bli snabb och rapp i steget. Hela januari var jag i Kenya och tränade och i maj åker jag på läger både i Spanien och i Italien för att ladda upp för VM.
Jennifer får klubbkompisen från Åre, André Jonson, med sig på VM-äventyret. Friidrottsförbundets grenansvarige ledare för ultralöping, Peter Fredriksson, är försiktigt positiv.
– Både André och Jennifer är två mycket intressanta löpare med potential att nå en topp 20-placering i VM
Det ska bli spännande att få se dem tävla i riktigt tufft internationellt motstånd. Distansen på 50 km med 2 800 höjdmeter passar dem båda otroligt bra, säger han till Trailrunningsweden.
Jennifer själv siktar betydligt högre än topp 20:
– Jag ser ingen anledning till varför inte jag skulle ha chansen att vinna. Jag är uttagen till VM och det är dem jag tävlar mot också. Jag tänker inte vara rädd för motståndet och springer alltid med segern i tankarna. Att bli fyra är inget för mig.
Och hur ser taktiken ut?
– I ett traillopp händer det i princip aldrig att man ligger och drar med någon. Jag räknar med att springa mycket själv, gå ut hårt och försöka ligga först så länge jag kan och springa i min egen bubbla.
Uppför eller nedför, vilken är din starka sida?
Uppför! Jag den smärtan och mjölksyran. Nedför måste jag bli bättre på. Det gäller att inte bromsa utan bara släppa på tyglarna.