Holmen 400 år Årtiondet som skakade bruket
En liten oas från fordom på sidan av Holmentornet. Numera p-plats. Bron är Dalkarlsbron och gatan hitom är Dalsgatan.
Foto:
Men nu var industriromantiken över. Med tilltagande miljömedvetande konverterades litteraturens och konstens rökar och utsläpp till farlig förorening. 1981 kungjorde länsstyrelsen att tillverkningen skulle läggas ned före 1985. Det var enda alternativet eftersom den ansåg att det inte var ekonomiskt rimligt eller tekniskt möjligt för Holmen att snabbt åtgärda miljöproblemen. För Holmendirektörerna var situationen obekväm, men också för stans politiker. De senare hade bundit sig för värn av miljön och måste se nedläggning av bruket som nödvändig.- Klart vi värnar miljön, men vi kan inte låta över 500 personer bli arbetslösa, sade kommunalrådet Karl-Erik Wernersson. Norrköping har inte råd med det.Holmen begärde i stället 1982 att få köra vidare ett par år till. Framför sig hade man planering av ännu en pappersmaskin i Braviken. Den skulle installerats tidigare, men svag konjunktur fördröjde.Tåldes inte längre
Holmens verksamhet mitt i stan hade tålts i flera hundra år av de som bodde omkring. Men nu protesterades det ofta mot buller och förstöring av vatten och luft. Om företagande och arbete kunde det tänkas så här: "Det svåra med jobb och fabriker i dag är att även om de finns får de varken höras, synas eller lukta."Braviken märktes inte från stan, men i november 1982 påmindes om nya bruket när Folkbladet rappporterade att de med den ensamma maskinen därute slagit världsrekord i produktionssnabbhet. Samtidigt speglades i tidningen miljöstörningar från citybruket och folks och miljörörelsers oro riktades mot Holmen. Där undrade direktören Lars Thermaenius "vad vill de egentligen med oss"? Kommunalrådet Rune Rosenqvist hävdade att Holmen minsann hade råd med att ta större hänsyn till miljön.Torrläggning?
1985 avvecklades två gamla maskiner och i september samma år togs andra maskinen i Braviken i bruk. Sista citymaskinen stoppades i mars 1986. Det blev tyst från Holmarna. Fred på den fronten!Planer på att byta flera gamla kraftverk mot ett större avslöjades i början av 1980-talet. Det var en Holmennyhet som skapade oro parallellt under flera år med nedläggningsbråket. En kommunal grupp som skulle studera industrilandskapets bevarande blev skärrad.- Ska de sno vattnet, hur kommer landskapet då att se ut frågades det redan innan flödesfrågor i Strömmen en diskuterats. Planering och prövningar av kraftplanerna kunde följas i en tio år lång öppen process. Inför hotet om blott en kubikmeter vatten i sekunden i Strömmmen blev älvräddarna allt fler och fler.Under hand startade Folkbladet kampanjen "Rädda Strömmen". Holmenchefen Karl-Erik Önnensjö fick en hel drös med protestnamn.Holmen fick utstå många prövningar och oväntade besvär. Bl a tvingades till provtappning med olika flöden under en helg i september 1985. Då kunde folk från Bergsbron, Holmbron och stränder se olika födens gestalt i Strömmen. Varken kommunen eller länsstyrelsen accepterade så låga flödessiffror som Holmen ville ha. De var båda beredda att stoppa krafttprojektet om bolaget vidhöll sina tal. Norrköpings fastighetsnämnd höll hårt på att även om det byggs ett stort kraftverk så ska Strömen ha sin gamla forskarkaraktär. Det räcker inte ens med sju kubikmeter vatten i sekunden, hävdades det.Vid Holmbron mellan Strykjärnet och Stadsmuseet höjde Holmen botten i Strömmen för att göra vattnets strömmande tydligare.Småningom utmynnade det hela i flödesregler från vattendomstolen. Holmens kärlek vid Strömmen, kraftverket Elsa, startade 1991. Förbi henne forsar, glittrar och strömmar det. På taket bjuder Holmen på en utsiktsplats över landskapet. Opinionen som slogs för flödet har verkat nöjd.
Så jobbar vi med nyheter