"Höj skatten"
- Höj kommunalskatten! sade den lågavlönade personalen på äldreboendet till s-politikerna på besök. Mest handlade det annars om hur man ska göra detta yrke attraktivt. Förutom att det är slitigt är det ju också så dåligt avlönat. Och karensdagen, den är ett elände.
Billy Gustafsson, riksdagsman och tillika ordförande för Socialdemokraterna Norrköping, i samspråk med fr v Rose Marie Lindgren, Malin Andersson, Gunmarie Karlsson och Rickard Sjödin. FOTO: ROBERT SVENSSON
Foto:
På tisdagen hälsade de på hos personalen på äldreboendet Höjden på Bryggaregatan. Framför allt, förklarade Billy Gustafsson, var de ute för att lyssna.
Dåliga lyssnare
Lyssna på folk är ju annars, enligt undersökningen som Folkbladet presenterade igår, något som Norrköpings politiker anses vara ovanligt dåliga på. Mot den bakgrunden kan ju socialdemokraterna tyckas vilja göra omgående bot och bättring.
Det som folk framför allt visade sig tänka och tycka, det var då ofta sådant som vare sig Ottosson eller Gustafsson kan ändra på i brådrasket. Som de usla lönerna.
Som ett hån
Underskötaren Torbjörn Vieweg omtalade, att han tjänar 16.000 kr i månaden. För honom är det som ett hån, när det i avtalsrörelser talas om procentpåslag. Som ger högavlönade så mycket mer än vad han själv får, och som bara ökar löneklyftorna.
Arbetet är i sig roligt, fast slitsamt. Men med det låga löneläget, var det flera som framhöll, kommer man inte att kunna locka ungdomar till yrket.
- Till slut kommer ni att stå där utan folk, förutspådde Gunmarie Karlsson.
Fast där ville Billy Gustafsson göra en nyansering. Det var inte "ni", som skulle stå där, utan "vi". För det här handlar, menade han, ju om ett gemensamt problem.
- Men frågan är ju också, hur facket hanterar det här. Det förutsätter sammanhållning inom LO-kollektivet.
Besviken på facket
Men Vieweg är besviken på sitt fack, Kommunal, för att det vek sig i lönefighten förra våren.
- Först talade de om att aldrig ge sig. Sedan gjorde de det ändå, och det blev några futtiga hundralappar. Man frågar sig om solidariteten, vart har den tagit vägen?
Då gick det ett samstämmigt sus, som faktiskt liknande ett skratt, över bordet. Och se, ingen visste vart den där solidariteten tagit vägen någonstans. Inte undersköterskorna, inte kommunalrådet, inte riksdagsmannen.
Goda ambassadörer
Men att äldreboendena töms på personal när 40-talisterna går i pension, det är förstås oroande - för vem ska då ta hand om oss 40-talister? Billy Gustafsson betonade betydelsen av att undersköterskorna blir goda ambassadörer för sitt yrke. Och det försökte de väl också vara. Men lönerna, och allt slitet som tär på folk...
- Man får se upp så man inte går i väggen. Man har varit med om flera besparingar, och vi slösar verkligen inte. Men vart går alla pengar, som vi sparar?
Alla runt bordet var ense om, att personalens löner måste höjas. Problemet är då, hur detta ska finansieras. Mattias Ottosson lär ju näppeligen ha råd med några kraftigt ökade löner, när kommunens ekonomi är så taskig som den är.
- Höj kommunalskatten! sade Vieweg och fick flera mumlande instämmanden.
Och Ottosson svarade då, som han brukar, att det är livsfarligt att höja skatten bara för att slippa spara. För då är man snart i samma sits igen. Han påpekade dessutom, att höjd kommunalskatt går ut över dem som tjänar minst.
Men se, där var de lågavlönade kommunalarna inte alls med på noterna.
Mer i skatt
- Vi här kan gärna tänka oss att betala en krona mer i skatt per hundralapp, försäkrade Vieweg. För då skulle kommunen ju få pengar så att den kan betala oss mer i lön!
Ett annat gissel för personalen är karensdagen. Eftersom den kostar en så oerhört mycket går man till jobbet, om man så är snuvig och har 37,8 i temp. Går dit och smittar ner de andra, eftersom man inte har råd att stanna hemma.
- I rikspolitiken har vi idag problemet att försöka stå emot krav på att införa en karensdag till, svarade Billy Gustafsson på det. Vi socialdemokrater i Östergötland har visserligen uttalat oss för att få bort karensdagen. Men hur det ska finansieras, det vet jag inte.
Men vad som än löstes eller inte löstes så var det ett lugnt, sakligt och som det tycktes givande samtal som fördes. S-flygblad och visitkort överlämnades. Och hade personalen vägarna förbi Stockholm så var det bara att ringa Billy så skulle han visa dem riksdagshuset.
Ett resultat
Ett helt konkret resultat fick mötet också. En i personalen undrade, varför de inte kan få ställa sina bilar på De Geer-gymnasiets (kommunala)parkering i stället för att behöva betala dryga p-avgifter dagligen.
- Ja, det kan man ju fråga sig. Det där tar jag med mig! försäkrade Mattias Ottosson.
Så jobbar vi med nyheter