Nu vill Carina Wennerholm doktorand vid Hälsouniversitetet i Linköping, ta reda på varför det förhåller sig på det här sättet i en forskningsstudie.
– Det jag främst vill undersöka är vilken betydelse olika sociala miljöer har för hjärt- kärlsjukdomar, säger hon.
Märkbart är också de stora skillnaderna mellan Norrköping och grannstaden Linköping. För där Norrköping ligger högst i landet, med befolkningsmässigt jämförbara städer, ligger Linköping i mellanskiktet.
– Utbildningsnivån i Linköping är bara något högre. Det finns också något fler rökare i Norrköping men vilka andra faktorer är det som gör skillnaderna så stora mellan städerna, undrar Carina Wennerholm.
I sin forskning har hon tidigare genomfört 16 kvalitativa djupintervjuer med kvinnor som under åren 2009-2010, drabbades av sin första hjärtinfarkt.
– Flera av kvinnorna i studien hade haft ett traumatiserade liv, tidigt i barndomen, berättar Carina Wennerholm.
Forskningen har visat att långvarig stress i livet påverkar kortisolnivåerna i blodet, som kan innebära en belastning för hälsan, enligt Carina Wennerholm.
– Vi vet också genom Folkhälsorapporten att lägre utbildning och lägre social klass innebär en 50 procent högre risk att drabbas av sjuklighet och få någon av våra folkhälsosjukdomar, säger Carina Wennerholm.
I forskningen har hon kommit till steg två. Just nu distribueras en enkätstudie till åtta olika vårdcentraler i Norrköping och Linköping, där 1 200 kvinnor i åldrarna 44 - 65 år kommer att få svara på frågor som rör sin hälsa och den sociala miljö, som de lever i. I Norrköping deltar vårdcentralerna i Åby, Cityhälsan Centrum, Cityhälsan Norr och samt Cityhälsan Söder.
– I mars kommer jag börja sammanställa enkäterna och under hösten kan jag förhoppningsvis se någon form av resultat, säger Carina Wennerholm.
De senaste decennierna har hjärt- och kärldödligheten minskat kraftigt, och såväl insjuknanden som dödsfall inträffar vid allt högre åldrar. Bland dem som dog i hjärt- och kärlsjukdomar år 2012 var 89 procent av kvinnorna och 73 procent av männen 75 år eller äldre, och 66 procent av kvinnorna och 43 procent av männen var 85 år eller äldre enligt Folkhälsorapporten för 2014.
Enligt samma rapport är det framför allt bland äldre som insjuknandet i hjärtinfarkt har minskat kraftigt och den mest positiva utvecklingen återfinns bland män efter pensionsåldern. Bland kvinnor i åldern 45–64 år har insjuknandet i hjärtinfarkt inte minskat sedan mitten av 1990-talet Bland män i samma åldersgrupp ses en tydlig minskning.