Hög dödlighet efter höftfraktur

- Forskningen och arbetet med benskörhet har en låg nivå och prioritering, berättar Göran Toss, läkare vid endokrinologen på Universitetssjukhuset i Linköping under lördagens föreläsningar om osteoporos, benskörhet, i Hörsalen.
Ett stort problem inom ortopedin idag är antalet patienter med en fraktur som i grunden orsakats av benskörhet. I Östergötland sker 3 000 frakturer per år och av dessa är 800 höftledsfrakturer. Just den sortens frakturer har en allvarligare konsekvens för patienten. Drygt 20 procent dör inom ett år efter operationen och det beror på den stora förändring som en operation innebär.
- Framför allt höftleds- och kotfrakturer försämrar patienternas livskvalitet, berättar Göran Toss.

Ofta dementa patienter
Den stora dödligheten berör till stor del de patienter som är dementa. Dessa har svårt att uppfatta och handla efter de restriktioner som ges efter en operation.
Men antalet frakturer skulle minska om landstinget bara ville arbeta i förebyggande syfte.
- Kalk och vitamin-D medicin ordinerat till de patienter som ligger i riskzonen skulle minska antalet frakturer med en tredjedel. Jag är lite trött över att man inom sjukvården inte tar hänsyn till vårt medicinska område, fortsätter han.
Men ett förebyggande arbete ligger långt borta. Det krävs ett samarbete mellan de olika vårdområdena för att få till en minskning och alla vill idag främja sitt område i första hand.
- Benskörhet får inte lika stort "räddande" värde som hjärt- och lungpatienter. Det blir inte lika tydligt på kort sikt, berättar Johan Scheer som möter patienter med benskörhet dagligen i sitt arbete som ortoped på Vrinnevisjukhuset.

Tas inte på allvar
De allra flesta patienter med benskörhet är okända för vården på grund av att de inte tas på allvar och kontrolleras.
- Många med kotfrakturer får aldrig vård. De kan gå länge med frakturen utan att den upptäcks, säger Göran Toss och berättar om kvinnor som minskat flera centimeter i längd på grund av en kotfraktur.
Den sena utvecklingen vad gäller forskning och medicin i området är också en av anledningarna till att få patienter får behandling. I Sverige finns det inte många maskiner som kan mäta benet och ekonomiska kostnader för resor förhindrar en kontroll. Alla patienter tas inte heller på allvar när de klagar över smärtor i ryggen.
- Gravida kvinnor drabbas ofta men tas sällan på allvar. De får sällan genomgå en undersökning om de har ont i ryggen trots att det kan bero på en kotfraktur, förklarar Göran Toss.

Fasar för framtiden
Båda läkarna fasar för framtidens patienter. Barn och ungdomar som tillbringar mycket tid vid datorer och indragningar på gymnastiklektioner i skolan riskerar att öka benskörheten bland svenskarna.
- Jag ryser vid tanken på hur det kommer att se ut i framtiden, säger Göran Toss och skakar på huvudet.
Men det är inte omöjligt att motverka. Både kost och motion är förebyggande och på längre sikt även ekonomiskt.