Henry Ståhls har spännande planer för gamla swartziska kvarteret
Trevliga butiker, med sådant som fisk och ost, något bageri, serveringar. Därtill en blandning av verksamheter och bostäder.Nog är det som att det vattnas i mun på en, när Thomas Walden på Henry Ståhl Fastigheter AB lägger ut texten om det framtida swartziska kvarteretOch det rör sig om betydligt mer än bara vilda idéer.
En av de sällsamma gamla gårdarna utgör nu Kunskapsskolans gård. Det gamla huset rakt har fram har satt sig genom seklers gång och på en förtjusande vis hamnat något på snedden.
Foto: Fotograf saknas!
År 1998 köpte Ståhls hela kvarteret av kommunen. Nu börjar det också bli dags att övergå till konkreta idéer och rentav handling.
1800-talet har, i sanning, lämnat storartade gåvor till eftervärldens Norrköping. Vi traskar runt inne i swartzarnas gamla kvarter (snus och mjölkvarnar) med Thomas Walden, marknads- och informationsansvarig hos Ståhls. Att dela hans entusiasm är då ingen större match.
Omväxling för ögat
Med dessa gamla hus i sina olika storlekar, alla individuellt utformade. Men samtidigt så tydligt besläktade, genom den 1800-talsgula färgen på fasaderna. Och dessa gränder, prång, brandstegar, gårdsmiljöer som vecklar ut sig till hela små torg. Här är ständig omväxling för ögat.
Interiörerna är häftiga även de, särskilt om de nu varsamt görs i ordning. Någon elegantare inhyst loppmarknad än den som återfinns här, under vackra gamla valv, kan väl svårligen tänkas.
Ett intensivt idéarbete har nu inletts inom Ståhls, kontakter med passande hyresgäster börjar tas.
- Till att börja med vill vi öppna upp kvarteret, som idag är stängt och dött efter sex på kvällen. Göra det tillgängligt från alla väderstreck, säger Walden.
Flera ansikten
Öppningar kan tas upp både här och där utan att inkräkta på den gamla bebyggelsen. Dessutom finns ju redan idag ett antal användbara portar och andra entréer.
Swartziska kvarteret har flera ansikten utåt. Ett mot Gamla Rådstugugatan, med de enhetliga gamla magasinsfasaderna från tidigt 1800-tal. Och ett helt annat mot Strömmen, där färgsättningen varierar och det finns pelarrader, torn och allmän magnificens.
I Ståhls idékoncept ingår affärer i bottenvåningen mot en del av gatorna, väl framför allt då Gamla Rådstugugatan. Men det får, betonar Walden, inte vara vilka affärer som helst.
- Vi söker näringsidkare som äger sin butik och är verksamma i den. Och som då också bryr sig om både verksamheten och närmiljön.
Gärna fisk och ost
Han ger några exempel men understryker att inga av dessa är vidtalade. En fiskbutik skulle emellertid passa perfekt, en ostaffär likaså. Något bageri, en restaurang med uteservering i gårdsmiljön. Och en glassbar som ungdomarna kan ta med sig sin glass ifrån, ner till slänterna mot Strömmen.
- Vi vill göra kvarteret till en mötesplats av lite osvenskt slag, lite som i Frankrike eller Italien. En trappa upp i husen tänker vi oss verksamheter, som det kommer besökare till. Läkare och advokater, till exempel. Och på de övre våningarna bostäder.
- Det ska vara liv och rörelse här, folk ska komma och gå. Det ska lysa någonstans dygnet runt. Men bilarna, de ska bara ut härifrån.
För Ståhls ingår det här kvarteret i ett större sammanhang. Företaget är nu välförsett med fastigheter alltifrån Skvallertorget (allt där utom trähuset), en del längs Västgötebacken (bl a det, där studenternas kårhuset nu ska bli) och så förbi gamla swartziska kvarteret till kvarteret Markattan därbakom.
Också det kvarteret ägs nu i sin helhet av Ståhls, som flyttat in i nytt huvudkontor på Drottninggatan mittför Stadstornet.
Redan idag finns en hel del verksamheter i swartziska kvarteret - med Kunskapsskolan och Crescendolokalen Nya Strömmen som de kanske mer kända. Också inne på gårdarna pågår lite allt möjligt.
Hur dagens hyresgäster kommer att beröras av omdaningarna vill Walden inte riktigt gå in på. Han säger bara, att allt ska ske i samråd med hyresgästerna och att han inte räknar med några större problem där.
Inom de gamla husen kommer det att behövas en hel del av förädling. Exteriört ska däremot minsta tänkbara ske, från gatan ska kvarteret se ut som det redan gör.
Inte minst tack vare Campus Norrköpings expansion har det ju blivit så mycket mer liv på den sidan Strömmen. Den planerade tillbyggnaden av Louis de Geer kommer snart också att ge än mer rörelse i området.
Stort ansvar
I och med denna trevliga utveckling ligger swartziska kvarteret nu mitt emellan de båda centra, som utformas på ömse sidor om Strömmen. Därför har det blivit tid att på allvar ta itu med idéarbetet.
- Och vi känner att vi har ett stort ansvar här, säger Thomas Walden.
Han räknar med, att något ska börja hända redan nästa år. Och att det om, låt oss säga, tre år ska ha gjorts en hel del.
Så jobbar vi med nyheter