Hennes budskap: älska dig själv

Våren 1988 fann Kersti Hjorth sig djupt nere i en personlig kris, som fick henne att ifrågasätta hela det liv som hon dittills byggt upp. Hon hade haft det bra, men kände att det var någonting som fattades henne; hon hade inte stannat upp och frågat sig vad det var hon själv ville. Allt hade bara rullat på med familj, barn och sällskapsliv, och hennes identitet hade liksom formats av sig själv.
- I min kris kom jag i kontakt med den djupaste smärta jag någonsin upplevt. Men jag har lärt mig att smärtan inte är i vägen, smärtan är vägen. Jag hade ett rikt liv tidigare, men jag hade inte undersökt mig själv och mitt inre. Man måste veta vart det onda kommer från innan man kan bota det.

Alla är unika
Kersti Hjort är nu diplomerad samtalsterapeut och stresskonsult. Hon ser det som ett av sina syften i livet att få människor att förstå att vi alla är unika.
- Det finns bara en av varje människa, och det blir aldrig mer någon som är likadan. Det är ju helt fantastiskt! Jag tycker att folk borde uppskatta det faktumet mycket mer.
Det är det som psykosyntes står för. Ordet beskrivs i fackböckerna som en samling psykologiska teorier, som sätter varje individs unika potential och vilja i centrum. Kersti berättar att det har hjälpt henne att förstå, och senare också att acceptera alla olika delar av sin personlighet.
- Till exempel kan jag vara "tråkiga Kersti" ena stunden och "sprudlande Kersti" i nästa. Det gäller att först fatta varför jag är på ett visst sätt vid olika tillfällen. Sedan kan jag börja utforska hur mina delpersonligheter hindrar eller tjänar mig och vad de behöver. Man måste acceptera, inte förneka, alla sidorna. Det är en sådan befrielse när man förstår hur allt hänger ihop.
Kersti utbildade sig inom psykosyntes på Humanova, det nordiska psykosyntesuniversitetet i Stockholm, och hon minns att hennes lärare där sa att "all djup och varaktig förändring görs möjlig endast genom kärlek".
När Kersti undervisade i ämnet självkänsla på en mellanstadieskola, så märkte hon att eleverna såg ner på och förminskade sig själva.
- Det har hänt så mycket under 1900-talet, men ändå sitter jantelagen benhårt. Det är så otroligt viktigt att ha självkänsla - att älska och känna sig stolt över sig själv, och veta att man faktiskt får göra det. Ju mer kärlek man ger till sig själv, desto mer kan man ge till andra.
Vi svenskar är väldigt lagom. Däri ligger många begränsningar, menar Kersti.
- Folk lever inte fullt ut. Vi föds med alla våra känslor, och de måste ut förr eller senare. Det är naturligt med känslor och behov, man kan inte bara trycka undan dem.

Viktigt stanna upp
På Kerstis kurser och föreläsningar kommer alla sorters människor, och ibland personal från olika arbetsplatser. Hon jobbar gärna med diskussion och meditation i små grupper och i en trygg miljö. Det kan till exempel vara så att man ska sätta sig ner och tala om för gruppen vilka ens bra egenskaper är. Det som egentligen ligger nära till hands och låter väldigt enkelt, kan vara det som är det svåraste. Man måste ta sig tid. Syftet med Kerstis kurser är att väcka och förstärka nyfikenheten på sig själv.
- Man måste tänka på att den person man umgås med mest, är en själv - 24 timmar om dygnet. Då är det ju jätteviktigt att lära känna och utveckla sig själv. Man vill väl inte umgås så mycket med en person som är jobbig, och som man inte trivs med, förklarar Kersti.
- Nu för tiden verkar det vara så himla inne med att säga "jag har fullt upp, jag hinner inte". Man stressar framåt i livet och tror att man kan komma ifrån sin smärta istället för att ta itu med den. Folk borde intressera sig mer för sig själva och sina inre universum; det finns så mycket där inne att upptäcka, och det tycker jag är mer spännande än vårt yttre universum.
Kersti upplever att många har en längtan efter att ta itu med sig själva, men att det ofta sitter rädsla i vägen. Folk vågar ofta inte visa osäkerhet, och är rädda för att bli sårade. Därför håller många en viss distans och fjärmar sig på olika sätt. Kersti har själv blivit hjälpt genom mantrat: "jag har rädslan, rädslan har inte mig". Hon tycker att det är viktigt att göra den skillnaden.
- Ibland när folk ringer och frågar om mina kurser, så kan jag höra bara på röstläget att de är rädda för att lämna ut sig och för att ta tag i sina problem. När de hör att vi ska göra övningar och ha samtal låter de lite förskräckta, jag tror att de liksom inte vill gå ut ur sina bekvämlighetszoner. Kurserna är inte alls så dramatiska som vissa tycks tro, och efteråt får jag alltid en otroligt positiv respons.
Kurseleverna får prata, skriva, läsa, sjunga, reflektera och göra enkla rörelseövningar. Olika människor lär med olika sinnen, därför kan det vara viktigt att variera inlärningsformerna.

Giraffer och vargar
Många vardagsproblem handlar om relationer, och om den i många fall bristande kommunikationen mellan män och kvinnor. Ofta vill man samma sak, men kan ändå inte komma överens, för att man verkar tala helt olika språk.
- När man ska prata om ett problem med en närstående, så måste man tänka ut vilka otillfredsställda behov som ligger bakom. Mycket handlar om hur man säger det. Till exempel om den ena personen säger "Nu känner jag mig kränkt, och jag tycker att du är dum." så kan den andra personen säga "När du säger så där så känner jag mig chockad och ledsen och ensam." Man kan utgå från de orden, och sedan kan man lättare, och i normal samtalston, reda ut vad det verkliga problemet är.
Det finns också liknelser där man talar om "giraffspråk" och "vargspråk". Giraffen har hög hals och kan se bortom situationen. Vargen känner sig ofta attackerad och angriper med blottade tänder - den projicerar sin rädsla på någon annan.

<B>Boktips</B>
++ "Våga leva tvärtom" av Ingalill Enbom
++ "Att välja glädjen" av Kay Pollak
++ "Att må dåligt är en bra början" av Bengt Stern
++ "Sök ditt inre" av Wayne Dyer

Information till våra läsare

Hennes budskap: älska dig själv