– Vad ska man säga? Det är helt galet. Jag hittar inget annat sätt att uttrycka det på, säger den Skärblackauppväxta författaren och psykologen.
Men låt oss göra en snabb tillbakablick. Hennes böcker "Comedy Queen" och "Jag är ju så jävla easy going" hade nyligen premiärer och i stort sett har "Comedy Queen" hyllats. "Jag är så jävla easy going" har fått lite mer blandad kritik. Uppmärksamheten har varit stor. Premiärer med bara några veckor emellan.
– Det var bara i Norrköpings Tidningar som man inte gillade "Comedy Queen". Min mamma blev lite besviken, säger Jenny Jägerfeld och skrattar.
Det är som sagt var inte vanligt att en bok till slut blir film. Och Jenny Jägerfeld säger att hon känner flera författare som varit med om att rättigheterna köps för att filma, men att det bara slutar där. Och då kan boken vara hur bra som helst.
– Mycket handlar om det går att finansiera filmen. Men det finns andra saker som kan komma emellan. Man vet inte om det blir något förrän den dag det verkligen börjar filmas, säger hon.
Var du inblandad något i manuset till de två filmer som nu verkligen blivit av?
– Jag blev tillfrågad om vad jag tyckte och de lyssnade. Men andra skrev manuset. Jag tycker att det blev bra. När jag såg "Jag är så jävla easy going" reste jag mig upp efter filmens slut och sa högt att "Den är bättre än boken", säger hon och skrattar.
Kan det vara svårt att acceptera hur en person blir i filmen jämfört med i boken. Jag tänker att du som författare måste ha en bild av hur huvudpersonen ser ut?
– I "Comedy Queen" skrev man in en roll som inte var med i boken. Jag var lite tveksam till det först. Men i text är det lättare att beskriva ett inre liv. Det kan vara rent praktiskt enklare att ha med en roll till då. Jag tyckte att det blev svinbra. Jag hade inte kunnat föreställa mig hur det skulle bli och det liknar inte mina inre bilder av böckerna, men jag kunde inte vara mer nöjd, säger hon.
Jenny Jägerfeld är också med själv i båda filmerna. Eller rättare sagt, hon var med i båda filmerna. Hon blev bortklippt från "Comedy Queen".
– Min högst egna teori är att jag var för glad i scenen jag var med i. Jag blev så tagen av hela apparaten runt omkring. Jag tyckte att det var så roligt att så många var engagerade i något som jag hade gjort. I "Jag är så jävla easy going" spelar jag en värdinna i en gameshow som Shanti Roney tittar på, säger Jenny Jägerfeld.
Var det roligt att skådespela?
– Det var jätteroligt och jag vill vara med som statist om någon mer av mina böcker filmas. Jag har skådespelat förut. När jag bodde i Norrköping gick jag en massa kurser och i Stockholm har jag också hållit på mycket med improvisationsteater, säger hon.
Jenny Jägerfeld har just nyligen lämnat in manuset till sin tredje bok i Skärblackatrilogin om Sigge som flyttade från Stockholm till Skärblacka med sin mamma. Ettan, "Mitt storslagna liv", blev Augustnominerad. Den följdes av "Min storslagna död" och i början av hösten ska "Min storslagna kärlek" sätta punkt för serien som inleddes redan 2019.
– Det har varit viktigt att bli klar med berättelsen. De som har följt Sigge blir äldre och det känns bra att det blir något slags avslut. Livet, döden och kärleken, säger hon.
Men vad händer nu? Är det tomt i jobbbanken? Inte alls. Det är några år sedan Jenny Jägerfeld för första gången berättade att hon har planer på en roman om Norrköping på 1990-talet.
– Jag har det fortfarande, men har bara inte hunnit med det än. Jag samlar på mig tankar, idéer och historier än så länge, men den ska bli av, säger Jenny Jägerfeld.
Och hur var det med den tredje filmen?
– "Blixtra, spraka, blända!” (hennes vuxenroman) kan bli en film. Där jobbar regissören Ylva Forner med manus och det skulle kunna bli en film. Eller kanske en tv-serie. Men det där vet man aldrig. Mycket kan hända. Men det är väldigt spännande. Vi får se. Det skulle vara roligt om det blev av, säger hon.
Om det blir någon mer film som bygger en bok av dig, kan det tänkas att den filmas i Norrköping?
– Om det skulle vara så att böckerna om Sigge filmas är det högst naturligt att åtminstone en del filmas i Skärblacka. Annars skule det vara konstigt. Det har jag också sagt till min agent, att det är ett krav, säger Jenny Jägerfeld.