Som vi tidigare berättat ska kommunen göra flera olika satsningar som ska höja kompetensen i svenska bland anställda inom vård och omsorg. De kommer också att genomföra språktester vid anställningar, som ett sätt att se vilket behov av utbildning som finns.
– Det är jättebra att kolla upp språkkompetensen. Det är ju för att brukarna ska må bra. Man måste ha grunderna för att brukarna ska förstå och bli förstådda, säger Elin Kheiroujan.
Hon brinner för sitt jobb och tycker att statusen på yrket borde höjas. När hon validerade sin undersköterskeutbildning på Komvux upplevde hon att många på kursen var helt ointresserade av vad de höll på med. Hon tycker också att utbildningen var för lätt.
– Det är synd. Det borde satsas mer på utbildningen. Men folk måste också brinna för det de gör om det ska bli kvalitet i vården.
Kollegan Sanad Haseeb instämmer i att svenskakunskaperna är viktiga, och att det annars kan leda till missförstånd och i vissa fall risker.
– Om det hänt något och man måste ringa ambulans eller polis måste man kunna prata i telefon. Och när det gäller mediciner är det viktigt att det inte blir fel, säger hon.
Alla som Folkbladet träffar i lunchrummet på Timmermansgatan har ett annat modersmål än svenska eller är tvåspråkiga. Hur länge de jobbat i hemtjänsten varierar, men alla är positiva till språksatsningarna.
– Det låter bra. Jag lärde mig inte så mycket i skolan utan har lärt mig mer sen jag kom ut på arbetsmarknaden. Jag har lärt mig både uttal och en ny kultur, säger Ali Mohammad Esa som kommer från Afghanistan.
Adiba Ibrahim har bara jobbat i hemtjänsten i en vecka och har arabiska som modersmål. Hon upplever själv att det kan vara svårt med kommunikationen ibland.
– De äldre kan använda lite gammaldags ord som jag inte förstår. Många är snälla och förklarar för mig, men en del blir arga, säger hon.
Ajten Hajrulla som just ska gå på sitt arbetspass säger att det också kan vara en fördel att ha ett annat modersmål än svenska.
– Många av dem vi hjälper pratar ett annat språk, och då förstår de som bara pratar svenska inte ett dugg.
Hon använder själv sina kunskaper i albanska och turkiska när det behövs och säger att språkkunskaperna är viktiga av flera skäl. Det handlar inte bara om dokumentation och den medicinska biten.
– Många vill ha den sociala tiden, det är viktigt för dem.
Även på fackförbundet Kommunal är man positiv till kommunens satsning.
– Det har ju varit problem en längre tid, att en del personal har svårt att exempelvis läsa och skriva journaler och det blir mycket missförstånd. Det här är bra och gäller inte bara för utrikesfödda utan för all personal som har svårigheter med språket, säger Birgitta Lindström, facklig företrädare på sektion Sydöst.
Det kan inte leda till en rädsla att söka jobb inom vården?
– Nej, jag tror inte det. Jag tror att det blir en säkerhet för alla. Språket är ju viktigt, inte bara inom vårdyrken, och man måste kunna göra sig förstådd.
– Problemen finns inom barnomsorgen också för man dokumenterar även där. Det är en bra satsning kommunen gör, säger Lena Lundqvist, ordförande i Kommunal Sydöst.
Personalen själva tycker att statusen i yrket behöver höjas. Hur ska man göra det?
– Det är en fråga som har diskuterats i många år och som är komplex. Lönen är en sak som påverkar och arbetsmiljön en annan.