Hemlagat för barnmagar

Mammorna kapitulerar en efter en och knäpper upp blusen. Puréer i all ära, men här är det bröstet som gäller för att få tyst på protesterna. Först då ersätts skriken av belåtna grymtanden.
Hyllorna i affärerna är fulla av färdiglagad barnmat. Men duktiga mammor lagar barnmaten själva. Och på vårdcentralen Såpkullen i Norrköping får de lära sig hur.
- Det finns många fördelar med att laga barnmaten själv, säger Marie Lönneskog-Hogstadius.
Hon är matkonsult på Hushållningssällskapet i Östergötland och åker runt för att utbilda småbarnsföräldrar i livsmedelskunskap och matlagning.
- Det är ett projekt som finansieras av landstinget och Jordbruksdepartementet, berättar Marie Lönneskog-Hogstadius.
Fördelarna med att laga barnmaten själv är att det blir billigare och att man som förälder vet vad man stoppar i sina barn.

<b>Mixerstav ett måste</b>
Mixerstaven verkar vara ett måste för en småbarnsförälder. Rotfruktspuré, köttpuré, äppelmos, you name it. Mixerstaven fixar allt. Snabbt och bekvämt. Den smarta mixar en stor sats rotfrukter och fryser in i iskubslådan.
- Sedan är det bara att ta fram så mycket man behöver, säger Marie Lönneskog-Hogstadius.
Till den allra första smakportionen, som alltid är potatis, räcker det med vitlökspressen.
Föräldrar = Tjat. Det vet alla. Så blir det, alla goda föresatser till trots.
- Börja tjata redan när barnet är fyra månader, uppmanar Marie Lönneskog-Hogstadius. Tjata in varje nytt livsmedel tre, fyra dagar i sträck. Om barnet har någon allergi hinner man upptäcka den. Men om barnet får nya saker varje dag är det svårt att veta vad reaktionen beror på.

<b>Var är papporna?</b>
Det lilla rummet på barnavårdscentralen är proppfyllt av föräldrar och små bebisar. Eller rättare sagt av mammor och små bebisar. Intresset för hemlagad barnmat tycks vara stort. Tre pappor har vågat sig dit.
- Jag var rädd att jag skulle vara ensam man, säger Thomas Weister. Tydligen är det ovanligt att pappor kommer på kurserna.
Året är 2001 och i rummet sitter ungakvinnor som trodde de var jämställda. Och det var de säkert också. Innan barnen kom. Nu ska de stå hemma och göra puréer under tiden som pappan klättrar på karriärstegen.
Karriärist eller hemmaslav, det gäller för alla föräldrar att ge sina barn goda matvanor tidigt i livet. Tre mål mat om dagen, frukost, lunch och middag, och gärna tre mellanmål. Och den nyttiga tallriksmodellen kan man börja med redan när maten är puré. Halv talliken grönsaker, en fjärdede potatis,pasta eller ris och sista fjärdedelen protein, det vill säga kött, fisk eller ägg. Avsluta med en frukt.
- Hur många gillar blodpudding? frågar Marie Lönneskog-Hogstadius.
Ganska många händer åker upp.
- Varför gillar ni inte det? Ofta utvecklar man en aversion mot vissa maträtter för att man varit tvingad att äta. Det är bra att tänka på. Tvinga aldrig barnen att äta något. Ta bort det och försök igen om några dagar. Det kan ta upp till tjugo gånger innan barnet lär sig tycka om en ny smak. Men upp till två års ålder är det ändå lätt att lära barn att tycka om olika rätter. Så passa på de två första åren.
Barn gör som vi gör och inte som vi säger. Det gäller även maten.
- Var goda förebilder. Att ge barnen mat som man själv inte tycker om brukar inte fungera. Även om man säger att det är jättegott läser barnen kroppsspråket som säger "fy, så äckligt".