Det öppnades bättre miljöer för barn med ofta miserabla miljöer hemma. Skolorna i dagens artikel visar att den viktiga idén följts.
Gustaf Adolfsskolan och Matteusskolan byggdes samma år vid var sin promenad. Skolhusen invigdes 1897. De här skolorna var en rejäl slutspurt på det århundradets kamp mot bristen på klassrum. De underlättade också nya reformer längre fram i utvecklingen av skolväsendet i stan. När folkskolan i slutet av 1930-talet utvidgades till sju klasser gick många elever från till exempel Oskarsskolans sjätteklass över till Gustaf Adolfsskolan, där sju skolår infördes.
Där lotsades eleverna genom två terminer av bland annat överläraren Simon Jönsson och en lärare som hette Germundsson. Det var lärare för vilken de flesta eleverna fick full respekt. Jönsson var rörlig i skolsalen och följde varje bänkrad elever. Alla borde, som man numera säger, känt sig sedda.
Magister Jönsson sågs som sträng men rättvis och använde pekpinnen mest till att peka med på kartor och svarta tavlan. Inte som vapen mot eleverna. I den här tiden hade agan allmänt minskat, även om lärarens tag i armarna ibland tryckte ned eleven i bänken.
Många kunde i betygen märka att magister Jönsson var en lärare med förmåga att lära ut och få fliten att stiga. Höstterminen 1939 inleddes försök med undervisning i engelska och det skedde med en lärare i folkskolan som hette Märta Tidstrand. Stämningen i sjundeklassen efter den sexåriga folkskolan kändes mer mogen och framtidsinriktad.
För de flesta eleverna var det oftast direkt väg ut i arbetslivet, där 14-åringarnas möjligheter efter sju år i skolan förbättrats. Men i den här tidsepoken bjöd folkskoleväsendet också på ytterligare studiealternativ.
Eleverna kunde nämligen välja antingen det nyinförda åttonde skolåret eller så kallade fortsättningsskola. Det senare innebar att eleverna efter sjuan vanligen redan fått ett jobb, men arbetsgivarna gav ledigt för skolgång en dag i veckan. Många ungdomar tyckte att det var en tilltalande lösning efter åren i folkskolan.
För många var det mer eller mindre försörjningstvång att komma ut i arbete. I stora familjer var det nödvändigt.
Smedby hade inte någon egen skolan, så eleverna därifrån hade bland annat Gustaf Adolfs som sin skola. Dagsbergstrafikens bussar som utgick från Stortorget tog med dem till och från skolan.
Gustaf Adolfs- och Matteusskolorna, som ser likadana ut, ritades av stadsarkitekten Karl Flodin. Han fick mycket beröm för sina skapelser. Det blev gymnastik- och slöjdsalar i husen och för tiden moderna skolkök där ordentlig undervisning kunde bedrivas. I all information om skolor från den tiden så handlade det där enbart om flickor. De riktades in på hemmets skötsel. Pojkar skulle inte göra sig några besvär i dessa domäner.
Nya Matteus betydde också bättre skola för många barn på Saltängen där Hedvigs inte räckte till.
Matteusskolans elever hade fördelen av att den fina Folkparken på andra sidan om Norra Promenaden lämpade sig utmärkt för friluftsdagar. Där var ju en oslagbar miljö.