"Helt otidsenligt"

Kent Renåker är lärare på teknikprogrammet på Ebersteinska. Han undervisar elever i både de studieförberedande linjerna och de yrkesinriktade i arbetsmiljö och arbetsorganisation. Varje år kommer nollningen upp till diskussion.
- Jag tar upp den som ett dåligt exempel. Den är helt otidsenlig, går stick i stäv med forskning och allt vi vet om arbetsorganisation, säger Kent Renåker.
Nollningen som den utförs på Ebersteinska skolan är helt otänkbar i arbetslivet där det handlar om att skapa vikänsla och samhörighet med helt andra metoder, menar Renåker.
- Tänk bara på begreppet "kränkande särbehandling" och det som de nya eleverna utsätts för under nollningen.

<b>"Vår tur att ge igen"</b>
I diskussioner kring Finis och nollningen håller eleverna ofta med om att traditionen är otidsenlig och borde förändras, berättar Renåker. Men ändå pågår den i stort sett oförändrad år efter år.
- Argumentet är "att vi har gått igenom det och nu är det vår tur att ge igen".
Att förändringar går sakta eller helt uteblir kan bero på att styrelsen byts ut varje år. I stället för att se nollningen i ett längre perspektiv ser man bara att "nu är det vår tur".
Finis skapades som en kamratförening för blivande ingenjörer. Men gymnasieingenjörsexamen försvann för många år sedan.
- Ingenjörsutbildningen flyttade över ån, till universitetet. Men Finis följde inte med, säger Kent Renåker.
Idag är Ebersteinska en helt annan skola än för några decennier sedan. Men nollningstraditionen har inte förändras, åtminstone inte tillräckligt mycket, enligt Renåker.
- Finis har blivit en ren festförening för vissa. Den tar inte med hela skolan. Eleverna på de yrkesinriktade programmen - el, måleri, bygg - är inte med. Segregationen märks mycket tydligt på skolan, man behöver bara titta in i matsalen, säger Kent Renåker.
Det här är problem som skolan borde ta itu med, menar Kent Renåker. Som det är idag får eleverna dubbla budskap.
- Finis är en del av skolan med rektors goda minne. Men när det blåser upp till debatt hör Finis inte till skolans verksamhet, säger Kent.
När Folkbladet tog kontakt med rektor Åke Johansson då reportaget gjordes i fredags ville han inte kommentera nollningen eftersom den låg utanför hans arbetstid.

<b>"Finis är bra"</b>
Kent Renåker tycker, trots sin kritik av nollningen, att Finis är bra - också.
-Det finns många fördelar med Finis. Det här med frackarna ger identitet, skolan syns utåt och det är bra. Men man kan göra mycket mer och göra det mycket bättre.
Bland det som är negativt med Finis är det myckna festandet, tycker Renåker.
- Föreningen borde ta sitt ansvar och inte basunera ut supandet som man gör. Jag har påpekat det för dem och de svarar att det är upp till var och en om de vill dricka.Men så är det ju inte. Alkoholen har blivit en del av kulturen kring nollningen och Finis. Det är synd att man har den värdegrunden.
Kent Renåker är medveten om att det kan bli starka reaktioner på skolan, både bland elever och personal, när han träder fram med sina åsikter. Han är beredd.
- Man måste vara rak. Det är viktigt att skapa en nyanserad debatt. Det håller inte att hänvisa till att detta sker utanför skolan. Finis är en del av Ebersteinska.
Den debatten får ytterligare bränsle ikväll då Pelle Wichmanns film "Frackar och grisnollor" visas i SVT2, kl 20.00.
I morgondagens tidning återkommer vi med vad frackarna och grisnollorna själva tycker om filmen.