"Havet försvann"
Familjen Zetterström klarade sig mirakulöst undan jättevågorna i Kamala på Phuket. De lyckades rädda sig undan vattenmassorna uppe på ett hustak.- Vi har haft en sådan otrolig tur, säger Ann-Cari Zetterström.Igår kom familjen tillbaka till Norrköping.
Familjen Zetterström Michael, Martina, Sebastian och Ann-Cari hade änglavakt och klarade sig välbehållna undan vattenmassorna vid Kamala Beach i Thailand. Igår morse landade familjen på Arlanda flygplats där de möttes av anhöriga. Jag har aldrig längtat hem så mycket förut. Det var så skönt att komma hem, känna tryggheten, och träffa släkt och vänner, säger mamma Ann-Cari. FOTO: ANDREAS SKOGH
Foto: Fotograf saknas!
- Vi åkte iväg för att slippa julstressen hemma. Det var vår julklapp till familjen, säger Michael Zetterström.
I tre veckor skulle de ha varit borta, men de hann bara fira fem semesterdagar innan naturkatastrofen drabbade den thailändska kusten.
Stod på stranden
På annandag jul planerade familjen att åka till stranden Freedom beach med en så kallad longtail boat vid tio-tiden på morgonen. Men de hann inte iväg i tid - och det var familjens smala lycka.
- Vi stod på stranden när vågen kom, folk fattade inget först. Många barn gick ut i vattnet för att plocka snäckor när en del av havet "försvann", berättar Michael.
- Vattnet vände plötsligt och började dras in med en väldig fart mot stranden. Det pumpade upp och reste sig. Jag bara skrek "vi måste springa härifrån", fortsätter han.
Återvändsgränd
Michael tog hela familjen och sprang in mot stan, men kom in i en återvändsgränd. Det fanns bara en trappa upp till en loftgång att skynda sig upp i när vattenmassorna rullade in. Där klängde sig 20-25 personer fast.
- Men det var bara ett träräcke att hålla sig i och jag förstod att det skulle rasa. Vi hörde dånet av fönster som kraschade, såg hus rasa omkring oss, bilar kastades med vattnet.
Tursamt nog kunde den som bodde i lägenheten öppna och folk fortsatte upp på taket. Eftersom huset inte kändes tillräckligt stabilt valde familjen att kasta sig det virvlande vattnet och simma till en intilliggande byggnad, där de kunde rädda sig upp på ett högre tak.
- Det var strömt att simma. Man gled hela tiden i sidled, berättar Ann-Cari och Michael.
På något sätt lyckades familjen få med sig sin strandväska och därför kunde de ringa hem redan från taket och tala om att de levde.
- Vi ringde och sa: "Vi lever! Vi sitter på ett tak". Klockan var bara halv sex på morgonen hemma och de förstod ingenting, säger Ann-Cari.
Med hjälp av en thailändare lyckades familjen ta sig till en högt belägen plats i djungeln. De var där i ett dygn och sov under bar himmel på bananlöv. Bybor som bodde uppe i bergen försåg dem med mat, vatten och lakan att vira om sig. I övrigt hade de bara badkläder på sig. Michael saknade skor eftersom han gav bort dem.
- Alla thailändare var så hjälpsamma och ställde upp för oss. Det måste stå med stora bokstäver, säger Ann-Cari.
Tack vare hjälp hemifrån fick de veta att ett tillfälligt svenskt ambassadkontor skulle finnas på Pearl Village Hotel. Men där fanns ingen svensk personal på måndagen, bara en thailändska som själv var drabbad.
- Vi har inte fått någon hjälp alls av svenska myndigheter. Att vi sitter här idag är tack vare oss själva och vår familj och vänner som hjälpt oss hemifrån.
Däremot berömmer de thailändska myndigheter som gratis ordnade mat och lyxigt boende till dem i Bangkok och resan till flygplatsen.
- På flygplatsen fanns motsvarande UD från alla lände för att erbjuda sina medborgare hemresor med de nationella flygbolagen. Men från svenska UD fanns bara en ung kille som bara hänvisade oss till vårt resebolag, berättar Michael.
Genom att istället vända sig till Lufthansa, som de flög till Thailand med, fick de äntligen sin hemresa och de landade på Arlanda i torsdags morse.
- Jag har aldrig längtat hem så mycket förut. Det var så skönt att komma hem, känna tryggheten och träffa släkten och vännerna, säger Ann-Cari Zetterström.
Därmed inte sagt att familjen inte kommer återvända till Thailand.
- Jo, det vill vi, men vi vill kanske inte bo precis vid vattnet, säger Ann-Cari. Men det tar nog tid innan allt har byggts upp igen. Det var inte mycket kvar av hotellen och restaurangerna vid vattnet. Vårt hotell Kamala Dreams som vi hittade på internet var helt utblåst av vattnet.