Och närmare bestämt: Ett personligt interaktivt performanceverk. Bakom "Njutningens ekonomi" står gruppen Poste Restante. Inte en endaste replik finns nedskriven, för här ska huvudrollen spelas av den än så länge lyckligt ovetande publiken. Och detta ska då utspelas i Verkstad på Kvarngatan tre gånger fredag-söndag.
Linn Hilda Lamberg, en av de konstnärliga ledarna, berättar att Poste Restante växte fram ur gemensamma studier vid Dramatiska Institutet.
– Där blev vi intresserade av relationen till publiken. Den traditionella teatern är lite omständlig. Den är dyr, och det tar lång tid innan man når och berör publiken.
Hantera problem– Vad vi först gör är att vi identifierar ett problem. Sedan konstruerar vi en plats eller en verksamhet, där problemet kan hanteras.
Här handlar det nu om sådant som hindrar oss från att ha kul, när vi går ut för att roa oss. Somliga är fixerade vid vad andra tänker om dem, andra vid om det här verkligen är värt vad det kostar. Och så vidare.
Publiken får fylla i ett test, utifrån vilket ens problem kan definieras. Verket utspelas sedan vid olika "stationer", ömsom på egen hand med "coachen" och ömsom i grupp.
Det är aktörerna som coachar. Ingen är utbildad terapeut, utan här får man använda sitt sunda förnuft.
– Mycket handlar det om att lyssna, säger Alvaro Ovalle. Ibland räcker det med bara det.
Skakigt i börjanTvå och en halv timme ska det ta. Ett antal föreställningen har genomförts, i Stockholm och i Linköping.
– Folk gillar det. Men det är skakigt i början, det tar 20 minuter innan publiken slutar vara rädd, säger Linn Hilda Lamberg.
Och aktörerna då, vad får ni ut av det här?
– Det är jättespännande med människor. En upplevelse, det är vad jag får ut, säger Josefina Björk.
Yvonne Olofsson är curator för Verkstad: rum för konst. Hon hoppas kunna genomföra två större interaktiva sceniska produktioner om året.
– Det här är en experimentverkstad, där vi utforskar gränsöverskridande projekt. Vi vill blanda nyskapande former med traditionella uttryckssätt, säger hon.