En flervägsstoppskylt har sattes upp i korsningen mellan Hantverkaregatan och Skepparegatan i Norrköping. Men entreprenörerna som agerade på uppdrag av tekniska kontoret var lite för ivriga.
Skylten skulle nämligen inte sättas upp förrän måndag och har därför tagits ner igen.
- Det blev en kommunikationsmiss där, säger Ulrika Loebjer.
Men den 18:e april är det alltså dags för samtliga bilister att stanna till i korsningen.
Ingen huvudled
Flervägsstopp innebär att alla fordonstrafikanter, dit även cyklisterna räknas, ska stanna innan de kör vidare i korsningen. På så sätt får förarna längre tid på sig att välja lämplig tidpunkt och kan dessutom ta hänsyn till annan trafik innan man köra vidare.
Bakgrunden till att man sätter upp den nya skylten är att Skepparegatan ska upphöra att vara en huvudled.
"Huvudleden är en kvarleva från när Skepparegatan trafikerades av kollektivtrafik och ur trafikplaneringssynpunkt ska inte den här typen av gata mitt i centrala delarna av staden vara huvudled", skriver tekniska kontoret i ett pressmeddelande."
Skylten som införs på prov, skapar en viss förvirring. Vem har företräde i en korsning där alla måste stanna?
"Om det finns andra fordon som stannat i någon annan anslutande tillfart så gäller den informella regeln: först till sin stopplinjen får också köra först. Detta kan i början upplevas som ett problem, men det har visat sig att trafikanterna klarar detta på egen hand efter en kort period", förklarar teniska kontoret i sitt pressmeddelande.
Men om bilarna anländer exakt samtidigt?
- Ja, då är det högerregeln som gäller, säger Loebjer.
Loebjer tror dock inte att skylten ska behöva vara något problem i längden. Syftet är ju dessutom att minska risken för olyckor.
- Vi sätter upp den här skylten för att höja trafiksäkerheten. Om vi lämnar korsningen oreglerad är risken stor att vi får fler olyckor, säger hon, säger hon.
Den nya regleringen, flervägsstoppet, används nu för första gången i Norrköping. Regleringen förekommer bland annat i Västerås, Malmö, Sundsvall och har haft goda effekter på trafiksäkerheten och olycksstatistiken. Den har använts i Sverige sedan 1980.