"Har länge känt oss frustrerade"

I dag får Sveriges högskolor 33 000 kronor per elev som läser vid samhällsvetenskapliga- eller humaniorautbildningar. 2007 fastslog regeringens utredare Dan Brändström i en utredning att studentpengen per elev och år borde höjas till 52 000 för att skolorna ska ha möjlighet att bedriva kvalitativ undervisning. Tvärtom väljer nu regeringen att ytterligare strama åt skolornas budget."Tvungna att skära"
- Det som händer nu är att vi är tvungna att skära ned på det som går att skära ned på, nämligen de lärarledda undervisningstimmarna, säger Staffan Wahlström som är kanslichef för Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet.Han säger att rimlig undervisningstid borde vara minst tio timmar i veckan.- I dag kanske studenterna får fem till åtta timmar lärarledd undervisning per vecka. Det ger våra lärare väldigt lite utrymme att ta sig an studenter med speciella behov, och det försvårar för studenter som inte kan hantera stress eller som hamnar på efterkälken, säger Staffan Wahlström.Flera nackdelar
Maria Gustavsson och Josefin Johansson läser Socionomprogrammet i Norrköping som tillhör Filosofiska fakulteten vid Linköping.- Tidigare läste jag till lärare och jämfört med den utbildningen har vi väldigt lite lärarledda lektioner, säger Maria Gustavsson.En av nackdelarna med färre undervisningstimmar, tycker studenterna, är att det blir mindre tid för reflektion och bearbetning av den obligatoriska litteraturen.- Vi har länge känt oss frustrerade över att vi måste göra grupparbeten utan handledning från lärarna. När vi ber om hjälp hänvisar de till reflektionsledarna, vilka är studenter i årskurs tre. Vi saknar konstruktivt bemötande från lärarna i våran utbildning, säger Josefin Johansson.Sänkta krav
Jana Hejzlar som är utredare vid Högskoleverket säger att en av nackdelarna med för liten studentpeng är att skolorna sänker kraven på studenterna.- Ekvationen färre undervisningstimmar och hög inlärning går inte riktigt ihop. Det är svårt att motivera studenter till 35 timmars självstudier per vecka. Resultatet blir att skolorna godkänner studenter, som egentligen inte uppvisar tillräckliga resultat, för att inte tvingas stänga igen de olika institutionerna, säger hon.

"Har länge känt oss frustrerade"

Högskolor och universitet tvingas skära ned på den lärarledda undervisningen när de inte får tillräckligt mycket pengar av regeringen. De samhällsvetenskapliga- och humaniorautbildningarna är de som får lägst anslag per student.